NJUR- OCH HJÄRTSKYDDANDE LÄKEMEDEL

Finerenon

Finerenon är ett läkemedel som skyddar njurar och hjärta genom att blockera hormonet aldosterons skadliga effekter.

Det används bland annat vid kronisk njursjukdom med albuminuri hos vuxna med typ 2-diabetes. Finerenon kan bromsa försämringen av njurfunktionen och minska risken för hjärt–kärlhändelser, men kräver regelbundna kontroller av kalium och eGFR.

Snabbfakta

Typ

Icke-steroid mineralkortikoidreceptorantagonist, MRA.

Aktiv substans

Finerenon.

Beredningsform


Filmdragerade tabletter i styrkorna 10, 20 och 40 mg.

Används vid

Kronisk njursjukdom med albuminuri hos vuxna med typ 2-diabetes samt symtomatisk kronisk hjärtsvikt med vänsterkammarejektionsfraktion på minst 40 procent.

Viktigt att veta

Finerenon kan höja kaliumhalten i blodet. Kalium och eGFR måste därför kontrolleras före behandlingsstart, efter insättning eller dosändring och därefter regelbundet.

Vad är finerenon?

Finerenon blockerar mineralkortikoidreceptorn, den receptor som bland annat aktiveras av hormonet aldosteron.

Aldosteron hjälper normalt kroppen att reglera salt, vätska och kalium. Vid kronisk överaktivering kan signaleringen däremot bidra till inflammation och ärrbildning i bland annat njurar, hjärta och blodkärl.

Genom att blockera receptorn kan finerenon minska dessa skadliga processer. Behandlingen är därför inte främst till för att driva ut stora mängder vätska, utan för att skydda organ över tid.

Finerenon tillhör samma övergripande läkemedelsfamilj som spironolakton och eplerenon, men är icke-steroid och har en delvis annorlunda farmakologisk profil. Det är alltså inte spironolakton med modern frisyr, även om kaliumproblematiken följde med till släktträffen.

Varför används finerenon?

Finerenon används bland annat för att:

  • bromsa försämringen av njurfunktionen
  • minska albuminuri och njurskada
  • minska risken för njursvikt och andra allvarliga njurhändelser
  • minska risken för hjärt–kärlhändelser
  • behandla symtomatisk kronisk hjärtsvikt med LVEF på minst 40
  • procent komplettera annan njur- och hjärtskyddande behandling

Vid kronisk njursjukdom används finerenon hos vuxna med typ 2-diabetes och albuminuri, vanligtvis ovanpå etablerad standardbehandling. Studierna bakom godkännandet visade att behandlingen kunde bromsa förlusten av njurfunktion och minska hjärt–kärlkomplikationer.

Finerenon ersätter normalt inte ACE-hämmare, ARB, SGLT2-hämmare eller övrig diabetes- och hjärtbehandling. Det läggs snarare till när läkaren bedömer att mer skydd behövs och kaliumvärdet tillåter det.

Så tar du finerenon

Finerenon ska tas enligt läkarens ordination. Dosen bestäms framför allt utifrån njurfunktion, kaliumvärde och vilken sjukdom som behandlas.

Dosering och rutiner

  • Finerenon tas en gång om dagen.
  • Ta tabletten vid ungefär samma tid varje dag.
  • Den kan tas med eller utan mat.
  • Svälj tabletten med vatten.
  • Ändra inte dosen på egen hand.
  • Ta inte dubbel dos för att kompensera för en glömd dos.
  • Sluta inte med behandlingen utan kontakt med läkare.


    Vid kronisk njursjukdom är den rekommenderade måldosen 20 mg en gång dagligen. Startdosen är ofta 10 eller 20 mg beroende på eGFR. Vid hjärtsvikt kan måldosen vara 20 eller 40 mg beroende på njurfunktionen.

Praktiskt viktigt

Behandlingen startas normalt inte om eGFR är under 25 ml/min/1,73 m². Vid kronisk njursjukdom behöver kalium och eGFR kontrolleras innan läkemedlet sätts in.

Kontakta mottagningen vid:

  • kraftiga kräkningar eller diarré
  • feber och svårt att få i dig vätska
  • tydligt minskad urinmängd
  • ny medicinering som kan påverka kalium eller njurfunktion
  • uttalad yrsel, svaghet eller hjärtklappning

Vid uttorkning kan njurfunktionen förändras snabbt och kalium stiga. Då är det bättre att ringa vården än att spela internmedicinsk roulette med tablettkartan.

Provtagning och uppföljning

De viktigaste kontrollerna är:

  • kalium
  • kreatinin
  • eGFR
  • albumin eller protein i urinen
  • blodtryck
  • blodsocker och diabeteskontroll
  • symtom på hjärtsvikt
  • övriga läkemedel som påverkar njurar och kalium

Vid kronisk njursjukdom ska kalium och eGFR kontrolleras före behandlingsstart och igen cirka fyra veckor efter insättning, återinsättning eller doshöjning. Därefter görs kontroller regelbundet efter individuell bedömning.

Finerenonkoncentrationen mäts normalt inte i blodet. Behandlingen styrs i stället med hjälp av kalium, njurfunktion, albuminuri och klinisk effekt.

Albuminurin kan minska under behandlingen, men ett enskilt urinprov avgör inte hela historien. Njurar älskar trender. Enstaka siffror är mer som lösa rykten i korridoren.

Biverkningar och viktiga varningar

Alla får inte biverkningar. Den viktigaste risken är förhöjt kalium, särskilt hos personer med nedsatt njurfunktion eller annan kaliumhöjande behandling.

Vanliga/viktiga biverkningar
  • förhöjt kalium
  • lågt blodtryck
  • lågt natrium
  • stigande kreatinin
  • tillfälligt försämrad eGFR yrsel
  • trötthet eller svaghet

En mindre sänkning av eGFR kan förekomma efter insättning. Det behöver bedömas tillsammans med kalium, blodtryck och övrig behandling och betyder inte automatiskt att läkemedlet skadar njurarna.

Kontakta vården vid
  • hjärtklappning eller oregelbunden puls
  • uttalad muskelsvaghet
  • svår trötthet eller ovanlig slöhet
  • förvirring
  • kraftig yrsel eller svimning
  • tydligt minskad urinmängd
  • kraftiga kräkningar eller diarré
  • snabbt försämrat allmäntillstånd
  • tilltagande svullnad eller andfåddhet

    Högt kalium kan vara helt symtomfritt. Därför är blodprovet betydligt mer pålitligt än att försöka känna efter om kaliumet ser misstänkt ut.

Viktig varning

Finerenon kan orsaka hyperkalemi.

Behandlingen behöver pausas eller dosen ändras om kalium blir för högt. Vid kronisk njursjukdom anges i produktinformationen att behandlingen ska avbrytas om kalium överstiger 5,5 mmol/l och kan övervägas på nytt när värdet åter är tillräckligt lågt.

Ta inte kaliumtillskott, kaliumsparande läkemedel eller kaliumbaserade saltersättningar utan att behandlingen är ordinerad och kontrollerad.

Albuminuri och njurskydd

Albuminuri innebär att albumin läcker ut i urinen. Det är både ett tecken på njurskada och en riskmarkör för fortsatt försämring av njurfunktion och hjärt–kärlsjukdom.

Finerenon används vid kronisk njursjukdom med albuminuri hos vuxna med typ 2-diabetes. Behandlingen är avsedd att minska risken för fortsatt njurförsämring och hjärt–kärlkomplikationer.

Uppföljningen kan omfatta:

  • ACR
  • PCR
  • kreatinin
  • eGFR
  • kalium
  • blodtryck
  • HbA1c

Finerenon botar inte kronisk njursjukdom. Det handlar om att bromsa utvecklingen och flytta framtida problem längre bort. Medicinskt sett är det mindre fyrverkeri och mer välbyggd bromssträcka.

Kalium och njurfunktion

Finerenon minskar aldosteronets effekt och gör att njurarna utsöndrar mindre kalium.

Risken för hyperkalemi ökar vid:

  • låg eGFR
  • högt kalium redan före behandlingsstart
  • samtidig ACE-hämmare eller ARB
  • kaliumtillskott
  • andra kaliumsparande läkemedel
  • NSAID
  • akut sjukdom eller uttorkning
  • läkemedel som höjer finerenonkoncentrationen

Behandlingen rekommenderas inte att startas vid eGFR under 25 ml/min/1,73 m². Dosen och fortsatt behandling anpassas efter både kalium och förändringar i eGFR.

Det betyder inte att personer med njursjukdom automatiskt ska undvika finerenon. Tvärtom är njursjukdomen en viktig anledning till behandlingen. Det betyder bara att läkemedlet och provtagningen måste arbeta i samma skiftlag.

Finerenon och hjärtsvikt

Finerenon är även godkänt för behandling av symtomatisk kronisk hjärtsvikt hos vuxna med LVEF på minst 40 procent.

Vid hjärtsvikt kan aldosteron bidra till inflammation, fibros och ogynnsamma förändringar i hjärta och blodkärl. Genom att blockera mineralkortikoidreceptorn kan finerenon minska dessa effekter.

Doseringen vid hjärtsvikt skiljer sig från doseringen vid kronisk njursjukdom med diabetes. Måldosen kan vara upp till 40 mg en gång dagligen hos personer med bättre njurfunktion.

Det är därför extra viktigt att inte kopiera någon annans dos bara för att tabletterna råkar heta samma sak. Farmakologi uppskattar sällan kollektivt tänkande.

Interaktioner

Finerenon bryts huvudsakligen ned av enzymet CYP3A4. Läkemedel som kraftigt hämmar eller stimulerar detta enzym kan därför förändra koncentrationen i blodet.

SSärskild försiktighet behövs tillsammans med:

  • ACE-hämmare
  • ARB
  • andra mineralkortikoidreceptorantagonister
  • kaliumsparande diuretika
  • kaliumtillskott
  • trimetoprim
  • takrolimus
  • ciklosporin
  • NSAID
  • andra läkemedel som påverkar njurfunktionen

Finerenon ska normalt inte kombineras med spironolakton, eplerenon eller andra läkemedel som blockerar mineralkortikoidreceptorn.

Starka CYP3A4-hämmare kan höja mängden finerenon kraftigt och ska inte kombineras med behandlingen.

Starka hämmare, exempelvis vissa svampmedel, antivirala läkemedel och antibiotika, kan kraftigt höja koncentrationen och ska inte kombineras med eplerenon.

Exempel kan vara vissa:

  • svampmedel
  • antibiotika
  • antivirala läkemedel

Även starka enzyminducerare kan sänka nivån och minska effekten.

Berätta alltid att du använder finerenon när ett nytt läkemedel ordineras. Den lilla tabletten är ovanligt intresserad av vilka andra som finns på gästlistan.

NSAID kan öka risken för:

  • njurpåverkan
  • högt kalium
  • vätskeretention
  • försämrad blodtryckskontroll

Exempel är:

  • ibuprofen
  • naproxen
  • diklofenak

Fråga läkare eller apotek före användning, särskilt om du samtidigt tar ACE-hämmare, ARB eller vätskedrivande läkemedel.

Finerenon kan tas med eller utan mat.

Grapefrukt och grapefruktjuice kan påverka CYP3A4 och bör undvikas eller diskuteras med behandlande läkare.

Använd inte kaliumbaserade saltersättningar utan medicinsk rådgivning. Det är lätt att tro att ”mineralsalt” låter hälsosamt. Kaliumprovet har ibland en annan marknadsanalys.

Johannesört kan minska effekten genom att öka nedbrytningen av finerenon och bör undvikas.

Kontrollera även andra naturpreparat och kosttillskott med läkare eller apotek, särskilt produkter som påverkar:

  • kalium
  • blodtryck
  • njurfunktion
  • leverns läkemedelsnedbrytning

Naturligt är som bekant inte samma sak som kompatibelt med CYP3A4. Naturen fyllde trots allt skogen med både blåbär och flugsvamp.

Graviditet och amning

Finerenon rekommenderas normalt inte under graviditet om inte läkaren bedömer att behandlingen är absolut nödvändig.

Den som kan bli gravid kan behöva använda effektivt preventivmedel under behandlingen.

Det är osäkert om finerenon går över i bröstmjölk. Läkaren behöver därför bedöma om amningen eller behandlingen ska avbrytas.

Sluta inte med läkemedlet på egen hand vid graviditetsönskemål eller misstänkt graviditet. Njursjukdomen och hjärt–kärlrisken försvinner dessvärre inte bara för att familjeplaneringen öppnat ett nytt ärende.

Finerenon, spironolakton och eplerenon

Alla tre blockerar mineralkortikoidreceptorn, men de är olika läkemedel.

Spironolakton är steroidbaserat, vätskedrivande och kan ge hormonella biverkningar som gynekomasti.

Eplerenon är mer selektivt och används framför allt vid hjärtsvikt.

Finerenon är icke-steroid och används särskilt för njur- och hjärtskydd vid kronisk njursjukdom med typ 2-diabetes samt vid viss kronisk hjärtsvikt.

De ska inte användas tillsammans eller bytas milligram för milligram.

Samma receptorfamilj innebär alltså inte gemensam tablettbuffé. Varje läkemedel har sin egen dosering, indikation och kontrollplan.

FAQ

Vanliga frågor

Finerenon är den aktiva substansen. Kerendia är produktnamnet.

Det kan påverka salt- och vätskebalansen men används inte främst som ett traditionellt vätskedrivande läkemedel. Huvudsyftet är att skydda njurar och hjärta.

Det används bland annat hos vuxna med kronisk njursjukdom, albuminuri och typ 2-diabetes. Det är även godkänt vid symtomatisk kronisk hjärtsvikt med LVEF på minst 40 procent.

Finerenon gör att kroppen utsöndrar mindre kalium. Vid nedsatt njurfunktion eller annan kaliumhöjande behandling kan nivån bli farligt hög.

Kalium och eGFR kontrolleras före behandlingsstart och vanligtvis igen efter cirka fyra veckor. Därefter bestäms intervallet individuellt.

En mindre initial minskning kan förekomma. Större förändringar behöver bedömas tillsammans med kalium, blodtryck och övriga läkemedel.

Ja. Minskad albuminuri är en av de effekter som kan ses under behandlingen och är en del av läkemedlets njurskyddande profil.

Ja, det används ofta ovanpå sådan behandling, men kalium och njurfunktion måste följas noggrant.

NSAID kan öka risken för njurpåverkan och högt kalium. Fråga läkare eller apotek innan du använder ibuprofen, naproxen eller diklofenak.

Information

Senast uppdaterad

Juli 2026

Medicinsk information

Texten handlar främst om eplerenon vid kronisk hjärtsvikt och hjärtsvikt efter hjärtinfarkt.

Lämplighet och dosering påverkas i hög grad av kalium, njurfunktion och övriga läkemedel.

Viktigt

Informationen på Njurpaj ersätter inte individuell medicinsk rådgivning.

Din ordination och instruktionerna från njur-, diabetes-, hjärt- eller specialistmottagningen gäller alltid före generell information.

Ändra aldrig dosen och sluta aldrig med finerenon utan kontakt med behandlande läkare.

Relaterade länkar

  • Spironolakton – steroid MRA som används vid bland annat hjärtsvikt och vätskeansamling
  • Eplerenon – selektiv MRA som används framför allt vid hjärtsvikt
  • Kalium – elektrolyt som kan stiga under behandlingen
  • Kreatinin – prov som används för att följa njurfunktionen
  • eGFR – uppskattning av njurarnas filtreringsförmåga
  • Albuminuri – albumin i urinen som visar ökad risk för njur- och hjärt–kärlsjukdom
  • ACR – urinprov som jämför albumin med kreatinin
  • Kronisk njursjukdom – långvarig nedsättning eller skada av njurfunktionen
  • Hjärtsvikt – tillstånd där finerenon kan användas vid LVEF på minst 40 procent
  • Typ 2-diabetes – sjukdom som kan skada njurar, kärl och hjärta