Resor
När äventyret börjar redan innan du packat väskan
Att resa med njursjukdom kräver ibland lite mer planering – men det betyder inte att du måste stanna hemma. Med rätt förberedelser kan allt från en helgresa till en semester utomlands kännas både trygg och rolig.
Vad behöver du tänka på innan du reser?
En resa börjar ofta långt innan du kliver på tåget eller flyget. Med några enkla förberedelser kan du minska stressen och känna dig tryggare om något oväntat skulle hända. Det handlar inte om att planera för det värsta – utan om att ge dig själv de bästa förutsättningarna för en riktigt bra resa.
💊 Medicinerna först
Har du tillräckligt för hela resan – och några extra dagar?
Förseningar händer. Packa alltid mer medicin än du tror att du behöver.
📄 Intyg och recept
Vissa läkemedel kan kräva intyg, särskilt vid flygresor eller utanför EU.
Ha recept och eventuella läkarintyg lättillgängliga om någon frågar.
💧 Vätska och värme
Varmt klimat kan påverka både vätskebalans och blodtryck.
Anpassa vätskeintaget efter de råd du fått och ta det lugnt i stark värme.
🏥 Vård på resmålet
Vet du vart du ska vända dig om du blir sjuk?
Ta reda på var närmaste vård finns redan innan du behöver den.
💉 Dialys eller provtagning
Behöver något bokas innan du åker?
Om du går i dialys eller behöver provtagning kan planering i god tid göra resan betydligt enklare.
🎒 Packa smart
Mediciner, dosett och viktiga dokument hör hemma i handbagaget – inte i det incheckade bagaget.
Om resväskan försvinner ska du fortfarande kunna fortsätta din behandling utan avbrott.
Det beror på var du befinner dig
Att resa med njursjukdom kan innebära allt från att stoppa ned medicinerna i handbagaget till att samordna dialys, transporter och vård långt i förväg.
Vad du behöver planera beror på hur stabil din njursjukdom är, vilken behandling du får och hur långt bort du ska resa. En helg i grannstaden och tre veckor på andra sidan jordklotet är trots allt två ganska olika administrativa grenar av semester.
När läget är stabilt
Om dina njurvärden är stabila och behandlingen fungerar brukar det ofta gå bra att resa. Planeringen behöver ändå börja med medicinerna, försäkringen och en realistisk bedömning av vad kroppen orkar.
Tänk särskilt på:
- att ha tillräckligt med mediciner för hela resan och några extra dagar
- att förvara mediciner och viktiga dokument i handbagaget
- att veta hur värme, vätska, salt och fysisk aktivitet kan påverka dig
- att kontrollera vad reseförsäkringen gäller för
- att lämna lite utrymme för vila och ändrade planer
Stabilt betyder att resan är möjlig – inte att njurarna plötsligt har tagit semester
När läget har förändrats
Om njurvärdena har försämrats, mediciner nyligen har ändrats eller du har fått nya symtom kan resan behöva planeras tillsammans med njurmottagningen.
Det behöver inte betyda att du måste stanna hemma. Däremot kan tidpunkten, resmålet eller resans längd behöva anpassas.
Tänk särskilt på:
- om prover eller uppföljning behöver göras före eller efter resan
- om du har nytillkommen svullnad, andfåddhet, illamående eller uttalad trötthet
- om blodtryck, vätskebalans eller läkemedelsdoser fortfarande är instabila
- hur långt det är till lämplig sjukvård på resmålet
- om resan kan kortas, förenklas eller flyttas fram
Först en avstämning. Sedan ett äventyr.
När resan behöver samsas med dialysen
Det går ofta att resa även med dialys, men det kräver mer framförhållning. Gästdialys behöver vanligtvis ordnas i god tid och vid påsdialys måste leveranser, förvaring och praktiska rutiner planeras tillsammans med dialysmottagningen.
Tänk särskilt på:
- att kontakta dialysmottagningen tidigt
- att få gästdialys bekräftad innan resan bokas slutgiltigt
- hur behandlingarna påverkar resdagar och aktiviteter
- transporten mellan boendet och dialysenheten
- kostnader, ersättning och försäkringsvillkor
- hur material och dialysvätskor ska levereras och förvaras vid påsdialys
- vem du ska kontakta om behandlingen inte fungerar som planerat
Dialysen följer med i kalendern. Den behöver däremot inte få välja hela resmålet.
När du lever med en transplanterad njure
Efter en njurtransplantation kan många resa ungefär som tidigare, men medicinrutiner, infektionsrisk och tillgång till vård behöver tas på större allvar.
Hur snart efter transplantationen en längre resa är lämplig måste bedömas tillsammans med transplantationsmottagningen.
Tänk särskilt på:
- att immundämpande läkemedel tas vid rätt tid även när tidszonen ändras
- att ha extra mediciner och en aktuell läkemedelslista
- att aldrig lägga de viktigaste medicinerna i incheckat bagage
- hygien, mat, dricksvatten och risken för infektioner
- stark sol och behovet av ett noggrant solskydd
- vilka vaccinationer som är lämpliga eller olämpliga
- vart du ska vända dig vid feber, kräkningar, diarré eller om du inte kan behålla medicinerna
Den nya njuren får gärna se världen. Den kräver bara en något mer petig reseledare.
Mediciner och intyg
Medicinerna behöver räcka hela resan – och helst några dagar längre om flyget ställs in, bagaget får egna semesterplaner eller du blir kvar längre än tänkt.
Ta reda på vilka regler som gäller i landet du ska resa till. Vissa läkemedel får tas med utan särskilda handlingar, medan andra kan kräva receptunderlag, läkarintyg eller Schengenintyg.
Packa för hela resan – och lite till
Räkna igenom medicinerna i god tid och kontrollera att recepten räcker för att hämta ut det du behöver före avresan.
Ta gärna med några extra dagars doser om resan försenas eller planerna ändras. Försök inte bygga säkerhetsmarginalen genom att hoppa över tabletter före semestern. Njurarna uppskattar sällan kreativ lagerhållning.
Kontrollera:
- att medicinerna räcker hela resan
- att du har några extra doser
- att recepten fortfarande är giltiga
- att läkemedel som måste hållas svala kan transporteras och förvaras rätt
Vardgsrörelse
Förvara det viktigaste nära dig
Lägg mediciner, dosett och viktiga handlingar i handbagaget. Då har du tillgång till dem även om det incheckade bagaget blir försenat eller försvinner.
Förvara helst läkemedlen i originalförpackning med apotekets etikett kvar. Etiketten visar att medicinen är utskriven till dig och gör det lättare att identifiera innehållet vid en kontroll.
Fördela gärna extra mediciner mellan två handbagage om du reser tillsammans med någon.
Du behöver kunna visa att medicinerna är avsedda för ditt eget medicinska bruk. Apoteksetikett med ditt namn, receptunderlag eller läkarintyg kan användas för detta.
Ha en aktuell läkemedelslista
En lista som går att förstå även utomlands
Ta med en aktuell lista över alla läkemedel du använder. Listan bör helst innehålla:
- läkemedlets namn
- den aktiva substansen
- styrka och dosering
- varför du tar läkemedlet
- kontaktuppgifter till din mottagning
En lista på engelska kan vara särskilt värdefull om du behöver söka vård under resan.
Ta gärna både en papperskopia och en kopia i mobilen. Mobiltelefoner har en märklig förmåga att få slut på batteri exakt när de ska bevisa sitt existensberättigande.
När behövs intyg?
Intyget beror på medicinen och resmålet
Vanliga receptbelagda läkemedel kräver inte alltid ett särskilt läkarintyg, men reglerna skiljer sig mellan olika länder.
Ett intyg kan vara särskilt viktigt om du:
- använder narkotikaklassade läkemedel
- reser med sprutor, kanyler eller större mängder medicin
- har flytande läkemedel i handbagaget
- behöver kylförvaring
- reser med medicinsk utrustning
- ska vara borta länge
Kontakta landets ambassad eller motsvarande myndighet om du är osäker. Det är landet du reser till som bestämmer vad som får föras in.
Narkotikaklassade läkemedel
Schengenintyg och särskilda regler
Om du tar med narkotikaklassade läkemedel till ett annat land inom Schengen behöver du ett Schengenintyg. Intyget utfärdas av ett apotek och behövs för varje narkotikaklassat läkemedel.
Ett Schengenintyg gäller som längst i 30 dagar. Ska du resa längre, eller resa utanför Schengen, måste du kontrollera reglerna direkt med det aktuella landets ambassad.
Samma läkemedel kan dessutom vara klassat på olika sätt i olika länder. Att det ligger ganska odramatiskt i badrumsskåpet hemma innebär alltså inte att tullen delar den avslappnade hållningen.
Räkna inte med att kunna hämta ut medicinen utomlands
Ett svenskt e-recept fungerar inte automatiskt på apotek i andra länder. Läkemedlets namn, styrka eller tillgänglighet kan också skilja sig från Sverige.
Ta därför med det du behöver från början. Kontakta vården eller apoteket före resan om recepten inte räcker.
Innan du stänger resväskan
☐ Mediciner för hela resan
☐ Några extra dagars doser
☐ Medicinerna i handbagaget
☐ Originalförpackningar med apoteksetikett
☐ Aktuell läkemedelslista, gärna på engelska
☐ Receptunderlag eller läkarintyg vid behov
☐ Schengenintyg för narkotikaklassade läkemedel
☐ Reglerna kontrollerade för resmålet
☐ Plan för kylförvaring och tidszoner
Reseförsäkring och vård utomlands
En reseförsäkring kan hjälpa om du blir akut sjuk, behöver vård eller måste transporteras hem. Men vid en kronisk eller pågående sjukdom är det viktigt att kontrollera skyddet före resan.
Att du har en hemförsäkring betyder inte automatiskt att allt som rör njursjukdomen omfattas. Be därför försäkringsbolaget förklara vad som gäller för just ditt hälsoläge, din behandling och ditt resmål.
Ring försäkringsbolaget före resan
Reseskydd ingår vanligtvis i hemförsäkringen och gäller ofta under resans första 45 dagar. Ska du vara borta längre kan skyddet behöva förlängas eller kompletteras med en separat reseförsäkring.
Berätta att du har njursjukdom och om du får dialys, är transplanterad, nyligen har fått ändrade mediciner eller har haft nya symtom.
Fråga särskilt:
- gäller försäkringen om min njursjukdom försämras?
- täcks läkarbesök, sjukhusvård och läkemedel?
- täcks hemtransport om jag blir allvarligt sjuk?
- behöver jag göra en medicinsk förhandsbedömning?
- krävs läkarintyg eller andra handlingar?
- gäller försäkringen under hela resan och på hela resmålet?
Be gärna om svaret skriftligt. Ett vänligt telefonsamtal är trevligt, men det är sällan särskilt vattentätt som försäkringsvillkor.
Beställ EU-kortet i god tid
EU-kortet ger rätt till nödvändig offentlig vård under en tillfällig vistelse i EU och EES samt i Schweiz och Storbritannien. Du får vård på samma villkor och till samma kostnad som personer som är försäkrade i landet.
Nödvändig vård är vård som inte rimligen kan vänta tills du kommer tillbaka till Sverige. Bedömningen påverkas bland annat av sjukdomen, resans längd och vilken behandling som behövs.
EU-kortet är kostnadsfritt och varje resenär behöver ett eget kort.
EU-kortet ersätter inte reseförsäkringen
EU-kortet täcker inte allt. Det ersätter exempelvis inte:
- privat vård som ligger utanför det offentliga systemet
- räddningsinsatser och vissa transporter
- hemtransport till Sverige
- kostnader som landets egna invånare själva måste betala
- vård när själva syftet med resan är att få behandling
Du behöver därför både EU-kort och ett reseskydd som passar din situation.
Reglerna ser annorlunda ut utanför EU
Utanför EU, EES, Schweiz och Storbritannien kan du behöva betala hela kostnaden för sjukvården själv om försäkringen inte täcker den.
Sverige har sjukvårdsavtal med några länder utanför Europa, men avtalen varierar och ger inte samma skydd överallt. Kontrollera därför alltid både Försäkringskassans information och din privata reseförsäkring.
Vid resor till länder där sjukvård är mycket dyr eller svårtillgänglig blir ett ordentligt försäkringsskydd extra viktigt.
Ha en vårdplan även om du aldrig behöver använda den
Spara telefonnummer till försäkringsbolagets larmcentral och ta reda på vilka sjukhus eller mottagningar som finns nära resmålet.
För dig som får dialys eller nyligen har transplanterats kan det vara klokt att även känna till närmaste njurmedicinska mottagning.
Spara informationen:
- i mobilen
- på papper i handbagaget
- hos någon du reser med
- tillsammans med läkemedelslistan
När man är sjuk är “jag tror att det låg någonstans i mejlen” sällan den optimala akutplanen.
Kontakta larmcentralen tidigt
Ring försäkringsbolagets larmcentral så snart det är praktiskt möjligt om du behöver mer omfattande vård.
Larmcentralen kan hjälpa dig att:
- hitta en lämplig vårdgivare
- bedöma om vården omfattas av försäkringen
- ordna betalningsgaranti till sjukhuset
- samordna kontakt med svensk vård
- hjälpa till med en eventuell hemtransport
Spara journalhandlingar, läkarintyg och alla kvitton. De kan behövas när du söker ersättning efter resan.
En kronisk sjukdom kan omfattas – men inte automatiskt
Reseförsäkringen kan gälla om något oväntat och akut händer under resan. Däremot kan kostnader som hänger ihop med en redan pågående eller instabil sjukdom undantas.
Kontakta därför försäkringsbolaget före bokningen om du nyligen har:
- blivit inlagd på sjukhus
- sökt vård för nya eller försämrade symtom
- ändrat behandling eller läkemedelsdos
- fått tydligt försämrade njurvärden
- börjat eller ändrat dialysbehandling
- genomgått en transplantation
Be om en medicinsk förhandsbedömning och ett tydligt besked om vad som gäller.
Innan du reser
☐ Reseskyddet gäller under hela resan
☐ Försäkringsbolaget känner till min njursjukdom
☐ Medicinsk förhandsbedömning är gjord vid behov
☐ Jag har beställt EU-kort
☐ Jag har försäkringsnummer och resebevis
☐ Larmcentralens telefonnummer är sparat
☐ Jag vet var närmaste lämpliga vård finns
☐ Läkemedelslista och vårdkontakter finns på papper
☐ En medresenär vet var handlingarna ligger
Mat, vätska och klimat
Nya maträtter, varma dagar och ändrade rutiner hör resan till. Men njursjukdom, dialys och transplantation kan påverka hur kroppen klarar vätska, salt, värme och infektioner.
Du behöver sällan packa med hela köket. Däremot är det klokt att veta vilka råd som gäller för just dig – särskilt om du har vätskerestriktion, lätt blir uttorkad eller tar läkemedel som påverkar blodtryck och vätskebalans.
Semester ändrar inte kroppens behov
Försök att utgå från de kostråd du redan har fått. Det gäller exempelvis salt, kalium, fosfat, protein och vätska.
Enstaka avsteg behöver sällan förstöra resan, men flera salta restaurangmåltider i rad kan öka törsten och göra det svårare att hålla vätskebalansen.
Praktiska sätt att göra det enklare:
- välj gärna enklare och nylagad mat
- be om sås, dressing och extra salt vid sidan
- var försiktig med mycket salta snacks och charkprodukter
- håll koll på livsmedel du redan vet att du behöver begränsa
- ta med något enkelt mellanmål för långa resdagar
Semesterbuffén är ett erbjudande, inte ett medicinskt uthållighetsprov.
Vätska – varken för lite eller för mycket
Följ råden du har fått för din vätskebalans
Värme, svettning, diarré och kräkningar kan göra att kroppen förlorar vätska. Samtidigt kan personer med kraftigt nedsatt njurfunktion eller liten urinproduktion få problem om de dricker för mycket.
Drick därför inte efter ett generellt standardråd. Följ den vätskemängd som din mottagning har rekommenderat och fråga före resan hur du ska göra vid varmt väder eller magsjuka.
Var uppmärksam på:
- ovanligt liten mängd urin
- stark törst och torr mun
- yrsel eller svaghet
- snabbt sjunkande vikt
- svullna ben eller fingrar
- snabb viktuppgång
- andfåddhet
Både uttorkning och övervätskning kan påverka njurfunktionen och kräva bedömning.
Planera dagen efter temperaturen
Personer med njursjukdom och personer som använder vissa läkemedel kan vara extra känsliga för hög värme.
Försök att:
- undvika de varmaste timmarna mitt på dagen
- söka skugga och svala miljöer
- använda tunna, luftiga kläder och hatt
- planera promenader och utflykter till morgon eller kväll
- vila oftare än du tror behövs
- ha vatten eller den dryck du rekommenderats nära till hands
Ökad puls, yrsel, ovanlig trötthet, snabbare andning och feber kan vara tecken på att kroppen påverkas av värmen.
Var extra försiktig med magsjuka
Kräkningar och diarré kan snabbt påverka vätskebalansen och göra att du inte kan behålla viktiga läkemedel.
På resmål där hygienen eller vattenkvaliteten är osäker kan du minska risken genom att:
- dricka vatten från obruten flaska
- undvika is om du är osäker på vattnet
- välja mat som är ordentligt genomvarm
- undvika råa ägg, rått kött och dåligt tillagad fisk
- skala frukt själv
- vara försiktig med bufféer som stått framme länge
- tvätta eller desinficera händerna före måltider
Kontakta vården om du får kraftiga eller långvariga kräkningar eller diarréer, särskilt om du kissar mindre eller inte kan behålla dina mediciner.
Infektioner och sol kräver extra respekt
Immundämpande behandling ökar känsligheten för infektioner. Var därför extra noga med mat, dricksvatten och handhygien.
Transplanterade personer behöver också skydda huden noggrant mot solen. Använd täckande kläder, hatt, skugga och solskydd med hög skyddsfaktor.
Ta inte tillfälliga pauser från medicinerna för att de känns opraktiska i värmen. Mediciner är tyvärr den sortens resesällskap som kräver regelbunden uppmärksamhet och aldrig betalar sin del av hotellrummet.
Kontakta vården vid magsjuka eller tydlig vätskeförlust
Sök rådgivning tidigt om du:
- kräks upp dina läkemedel
- inte kan behålla mat eller dryck
- har upprepade diarréer
- kissar betydligt mindre än vanligt
- blir mycket yr, slö eller svag
- får feber
- snabbt går upp i vikt och blir svullen
- får nytillkommen andfåddhet
Ändra inte vätskeintag, vätskedrivande läkemedel eller immundämpande behandling på egen hand om du inte har fått tydliga instruktioner från vården.
Innan du reser till värmen
☐ Jag vet hur mycket jag bör dricka
☐ Jag vet vad jag ska göra vid kräkningar eller diarré
☐ Jag har vätskeersättning om vården rekommenderat det
☐ Jag har planerat mat för långa resdagar
☐ Jag har solhatt, svala kläder och solskydd
☐ Jag vet vilka läkemedel som kan påverkas av uttorkning
☐ Jag har numret till min mottagning
Flyg, bil, tåg och längre resor
Långa resdagar kan innebära många timmar av stillasittande, oregelbundna måltider, stress och begränsade möjligheter att vila eller gå på toaletten.
Planera därför inte bara hur du ska komma fram. Fundera också på hur kroppen ska klara själva resan. En biljett från A till B säger tyvärr väldigt lite om antalet terminaler, trappor och kilometer korridor som gömmer sig mellan bokstäverna.
Rör på benen under långa resor
Undvik att sitta helt stilla i flera timmar
Långvarigt stillasittande kan öka risken för blodpropp. Försök därför att regelbundet röra på fötter och ben, byta ställning och resa dig när det är möjligt.
Under resan kan du:
- trampa med fötterna och röra på anklarna
- spänna och slappna av i vadmusklerna
- resa dig och gå en kort stund
- undvika att sitta med benen hårt korsade
- planera in regelbundna pauser vid bilresor
Har du tidigare haft blodpropp eller har andra riskfaktorer bör du fråga vården om du behöver särskilda råd inför en längre resa.
Den mest avancerade resgymnastiken behöver inte vara avancerad. Ibland räcker det långt att regelbundet påminna benen om att de fortfarande ingår i organisationen.
När du flyger
Ha det viktigaste i kabinen
Mediciner, intyg, läkemedelslista och nödvändiga hjälpmedel ska ligga i handbagaget. Ta med tillräckligt för hela resan och några extra dagar vid förseningar.
Flytande läkemedel, sprutor och andra sjukvårdsartiklar får tas med ombord, men kan behöva visas upp separat i säkerhetskontrollen. Packa dem därför så att de är lätta att ta fram.
Inför flygresan:
- kontrollera flygbolagets regler för medicinsk utrustning
- boka assistans i förväg om du har svårt att gå längre sträckor
- välj gärna en gångplats om du behöver röra dig eller gå på toaletten ofta
- kontrollera hur läkemedel som kräver kyla ska förvaras
- ha dosett och nästa läkemedelsdos lättillgängliga
- planera medicintider om resan passerar tidszoner
Att kunna gå femhundra meter hemma betyder inte automatiskt att terminal 5 känns rimlig efter säkerhetskontroll, gatebyte och den traditionsenliga promenaden till flygplatsens geografiska ytterkant.
Bilresor
Planera pauser innan kroppen kräver dem
Vid längre bilresor är det klokt att stanna regelbundet. Använd pauserna till att röra på benen, gå på toaletten, ta mediciner och kontrollera hur du mår.
Gör resan enklare genom att:
- dela upp resan i kortare etapper
- lägga in gott om tid för pauser
- undvika att köra när du är mycket trött eller yr
- ha mediciner, mat och dryck inom räckhåll
- kontrollera var rastplatser och toaletter finns
- låta någon annan köra delar av sträckan om det är möjligt
Resans snabbaste väg är inte alltid den väg kroppen röstar på. Kroppen har sällan studerat kartan men brukar ändå ha ganska starka åsikter.
Tåg och buss
Välj en plats som fungerar i praktiken
Tåg kan ge större möjlighet att resa sig och röra på sig än bil och flyg, men byten, förseningar och långt avstånd till toalett kan fortfarande göra resan krävande.
Vid bussresor är möjligheten att röra sig ofta mindre. Kontrollera därför hur långa etapperna är och om bussen stannar för pauser.
Det kan vara klokt att:
- boka plats nära toalett
- undvika mycket korta bytestider
- kontrollera om stationen har hiss och assistans
- välja direktresa när det är möjligt
- ha ett enkelt mellanmål och mediciner nära till hands
- planera vad du gör om anslutningen missas
Ett byte på åtta minuter ser ofta fullt rimligt ut i en reseapp. Researrangören har då utgått från att samtliga resenärer är unga gaseller utan bagage eller urinblåsa.
Planera efter ork
Själva resdagen är också en aktivitet
En lång resa kan ta mer energi än man tror. Köer, ljud, värme, väntan, bagage och sena måltider kan göra att du behöver återhämtning både före och efter resan.
Försök att:
- undvika ett fullt program direkt efter ankomsten
- boka byten med ordentlig tidsmarginal
- välja tider på dagen när du brukar må bäst
- minska mängden tungt bagage
- använda rullväska eller bagageservice
- planera in en lugn första dag
Att komma fram helt slut är fortfarande att komma fram. Men det är sällan den del av resan som hamnar på vykortet.
Observandum
Sök vård vid symtom som kan tyda på blodpropp
Kontakta vården snarast om du under eller efter en längre resa får:
- ny svullnad i ett ben eller en arm
- smärta eller ömhet i vaden
- värme eller rodnad i ena benet
- plötslig andnöd
- ont i bröstet
- hosta, yrsel eller svimningskänsla
Ring det lokala larmnumret vid plötslig andnöd, stark bröstsmärta, svimning eller om du känner dig allvarligt sjuk.
Snabbcheck inför resdagen
Innan du lämnar hemmet
☐ Mediciner och handlingar ligger i handbagaget
☐ Jag har planerat pauser och möjlighet att röra mig
☐ Jag vet var toaletter finns längs resan
☐ Jag har mat och dryck som fungerar för mig
☐ Jag har gott om tid vid byten
☐ Assistans är bokad om jag behöver det
☐ Jag har en plan för mediciner vid tidsomställning
☐ Första dagen på resmålet är inte överplanerad
Vanliga missförstånd
Resor med njursjukdom omges av både välmenande råd och gamla föreställningar. Här knäcker vi några av de vanligaste myterna – utan att behöva slå sönder själva resväskan.
|
Jag kan inte resa eftersom jag har njursjukdom |
Falskt. Många med njursjukdom, dialys eller en transplanterad njure kan resa. Det som varierar är hur mycket planering, samordning och medicinsk framförhållning som behövs. |
|
EU-kortet täcker allt om jag blir sjuk |
Falskt. EU-kortet ger tillgång till nödvändig offentlig vård på samma villkor som landets invånare. Det ersätter inte reseförsäkring och täcker inte exempelvis privat vård eller hemtransport. |
|
Min vanliga reseförsäkring gäller automatiskt för njursjukdomen |
Inte alltid. En kronisk eller nyligen försämrad sjukdom kan omfattas, begränsas eller undantas beroende på försäkringsvillkoren. Kontrollera skyddet före bokningen och be vid behov om en medicinsk förhandsbedömning. |
|
I värmen ska alla dricka så mycket vatten som möjligt |
Falskt. Vissa behöver dricka mer i värmen, medan andra har vätskerestriktion eller lätt blir övervätskade. Vid njursjukdom bör mängden anpassas efter de individuella råd du fått från vården. |
|
Mediciner kan alltid köpas på plats |
Falskt. Läkemedel kan ha andra namn, styrkor och regler i andra länder. Vissa kräver dessutom särskilda intyg, och narkotikaklassade läkemedel inom Schengen kräver Schengenintyg. |
|
Dialys betyder att semestern måste ställas in |
Gästdialys och leveranser för påsdialys kan ofta ordnas, men behöver planeras tillsammans med dialysmottagningen i god tid. Dialysen får plats i resplanen – den behöver inte äga hela kalendern. |
När behöver du prata med vården?
De flesta resor går bra. Men vid njursjukdom kan infektion, magsjuka, värme och förändrad vätskebalans påverka kroppen snabbare än vanligt.
Vänta inte tills du är hemma om något tydligt förändras. Kontakta din njurmottagning, försäkringsbolagets larmcentral eller vården på resmålet beroende på hur du mår.
Kontakta vården så snart som möjligt
Sök rådgivning om du:
- kräks eller har diarré flera gånger
- inte kan behålla dina läkemedel
- kissar betydligt mindre än vanligt
- får feber eller känner dig tydligt sjuk
- blir ovanligt yr, svag eller uttorkad
- snabbt går upp i vikt och blir mer svullen
- blir mer andfådd än vanligt
- får problem med dialysen eller dialyskatetern
Efter en transplantation bör du vara extra frikostig med att kontakta vården vid infektionstecken, upprepade kräkningar eller diarréer.
Sök akut vård
Ring det lokala larmnumret om du får:
- plötslig eller svår andnöd
- stark bröstsmärta
- svimning eller svårigheter att få kontakt
- förvirring eller kraftig påverkan av värme
- ensidig svullnad och smärta i benet tillsammans med andningsbesvär
- symtom som snabbt förvärras eller om du känner dig allvarligt sjuk
Plötslig andnöd och bröstsmärta kan bland annat vara tecken på en blodpropp i lungan. Förvirring, snabb puls och mycket hög kroppstemperatur kan vara tecken på värmeslag.
Kom ihåg
Spara numret till:
- din njur- eller transplantationsmottagning
- dialysmottagningen
- försäkringsbolagets larmcentral
- närmaste sjukhus
- det lokala larmnumret
Det är bättre att ringa en gång för mycket än att ligga på hotellrummet och försöka förhandla med kroppen genom ren optimism.
FAQ – Resor med njursjukdom
Och till sist
