Albumin

Albumin är ett protein i blodet som hjälper till att hålla kvar vätska i blodbanan och transportera olika ämnen i kroppen.
Provet visar hur mycket albumin som finns i blodet. Lågt albumin kan ses vid inflammation, infektion, leversjukdom, undernäring eller när kroppen förlorar protein, till exempel via njurarna.
Albumin bedöms ofta tillsammans med kreatinin, eGFR, urinprov, CRP, leverprover och den medicinska helheten.

Snabbfakta om albumin?


Blodprov

g/L

Vuxna: ungefär 36–48 g/L för yngre vuxna, 36–45 g/L från cirka 40 år och 34–45 g/L från cirka 70 år

Inflammation, infektion, vätskebalans, leversjukdom, nutrition, njursjukdom, proteinförlust i urin och vissa tarmsjukdomar

Albumin i blod ska inte blandas ihop med albumin i urin. Lågt albumin i blod kan ibland ses vid kraftigt proteinläckage från njurarna

Referensintervall kan variera mellan olika laboratorier. Titta alltid på intervallet som står i ditt eget provsvar.

Vad är albumin?

Albumin är ett av de vanligaste proteinerna i blodet.
Det bildas i levern och har flera viktiga uppgifter. Albumin hjälper till att hålla kvar vätska i blodbanan, transporterar olika ämnen i blodet och är en del av kroppens proteinbalans.
Om albumin blir lågt kan vätska lättare läcka ut från blodbanan till vävnaderna. Det kan bidra till svullnad, till exempel i ben, fötter eller runt ögonen.
Albumin är lite som blodets kombinerade transportfirma och vaktmästare. Det kör runt ämnen, håller ordning på vätskan och försöker hindra kroppen från att bli en dåligt tätad vattenballong.

Varför tar man provet?

Albumin tas för att bedöma proteinbalans, inflammation, vätskestatus och ibland lever- eller njurpåverkan.

Provet kan tas vid till exempel:

  • svullnad i ben, fötter eller ansikte
  • misstanke om proteinförlust via njurarna
  • uppföljning vid njursjukdom
  • misstanke om nefrotiskt syndrom
  • inflammation eller infektion
  • misstanke om leversjukdom
  • långvarig sjukdom eller viktnedgång
  • misstanke om undernäring
  • uppföljning vid dialys
  • inför eller efter vissa behandlingar
  • som del av en bredare provtagning vid oklara symtom

Vid njursjukdom är albumin särskilt intressant eftersom protein kan läcka ut i urinen om njurarnas filter är skadade. Då kan man både mäta albumin i blodet och albumin i urinen, men det är två olika prover med olika betydelse.

Hur tolkar man albumin?

Albumin i blod anges ofta som P-Albumin eller S-Albumin och mäts i g/L.
Värdet ska alltid tolkas tillsammans med symtom, CRP, njurprover, urinprov, leverprover, vätskebalans och medicinsk bakgrund.

ProvsvarKan betydaViktigt att tänka på
Lågt albuminKan ses vid inflammation, infektion, leversjukdom, undernäring eller proteinförlust via njurar eller tarm.Behöver alltid tolkas i sitt sammanhang. CRP, urinprov och leverprover kan vara viktiga ledtrådar.
Normalt albuminAlbumin ligger inom laboratoriets referensintervall.Utesluter inte njursjukdom eller albuminläckage i urin. Man kan ha albuminuri även om albumin i blod är normalt.
Lätt sänkt albuminKan ses vid mild inflammation, vätskepåverkan eller tidig proteinförlust.Trenden och övriga prover är ofta viktigare än ett enstaka värde.
Tydligt lågt albuminKan tyda på större påverkan från inflammation, sjukdom, proteinförlust eller nedsatt produktion i levern.Bör följas upp, särskilt vid svullnad, skummande urin, viktnedgång eller försämrat allmäntillstånd.
Lågt albumin tillsammans med mycket albumin/protein i urinKan tala för att njurarna läcker protein.Vid kraftigt proteinläckage och svullnad kan nefrotiskt syndrom behöva bedömas av njurvården.

Lågt albumin betyder inte automatiskt att man äter för lite protein. Det är en vanlig fälla. Albumin sjunker ofta vid inflammation eftersom kroppen prioriterar om sin proteinproduktion.

Det är också viktigt att skilja mellan albumin i blod och albumin i urin.

Albumin i blod visar hur mycket albumin som finns i blodbanan. Albumin i urin visar om njurarnas filter släpper igenom albumin. Det ena är alltså mängden i tanken, det andra är om det läcker ur systemet. Mycket pedagogiskt, för en gångs skull. Nästan misstänkt.

Vid njursjukdom kan lågt albumin i blod tillsammans med högt albumin i urin, svullnad och ibland höga blodfetter vara en viktig signal. Det ska bedömas av vården.

Vanliga frågor – FAQ

Det kan vara båda. Albumin kan mätas i blod och i urin, men proverna betyder olika saker.

Albumin i blod visar mängden albumin i blodbanan. Det kan ge information om inflammation, vätskebalans, leverfunktion, proteinbalans och proteinförluster.

Albumin i urin visar om njurarnas filter läcker albumin. Det används ofta för att upptäcka eller följa njurskada.

För vuxna ligger referensintervallet ofta ungefär mellan 34 och 48 g/L, beroende på ålder och laboratorium.

Lågt albumin kan bero på inflammation, infektion, leversjukdom, undernäring, vätskepåverkan eller proteinförlust via njurar eller tarm.

Inte nödvändigtvis. Albumin kan sjunka av flera orsaker, särskilt inflammation och sjukdom. Det behöver inte bara handla om maten.

Ja. Om njurarna läcker mycket protein i urinen kan albumin i blodet sjunka. Det kan ibland ge svullnad i kroppen.

Nej. ACR är albumin/kreatinin-kvot i urin och används för att bedöma albuminläckage via njurarna. Albumin i blod är ett annat prov.

Ja. Vätskebalans kan påverka koncentrationen av albumin i blodet. Därför behöver värdet tolkas tillsammans med helheten.

Inte automatiskt. Men lågt albumin bör följas upp, särskilt om du har svullnad, skummande urin, viktnedgång, inflammation, infektion eller känd njursjukdom.

Kategori: Blodprov

Ämne: Albumin

Nivå: Grundläggande

Senast uppdaterad: 2026-07-10

Viktigt: Texten är allmän information och ersätter inte individuell bedömning från vården. Albumin ska alltid tolkas tillsammans med symtom, CRP, kreatinin, eGFR, urinprov, leverprover, vätskebalans, nutrition, läkemedel och hur personen mår.

Relaterade länkar

  • ACR, albumin/kreatinin-kvot – urinprov som visar om njurarna läcker albumin
  • Protein i urinen – när njurarnas filter släpper igenom protein
  • Kreatinin – blodprov som används för att bedöma njurfunktion
  • eGFR – uppskattad filtrationsförmåga i njurarna
  • CRP – inflammationsprov som kan påverka tolkningen av albumin
  • Urinprov vid njursjukdom – varför urinprover är viktiga för att bedöma njurpåverkan
  • Nefrotiskt syndrom – när proteinläckage från njurarna blir kraftigt
  • Svullnad och njursjukdom – varför vätska kan samlas i kroppen
  • Blodfetter – kan påverkas vid vissa njurtillstånd med proteinläckage
  • När ska man söka vård? – vägledning vid symtom och försämrat mående