Proteinuri
Proteinuri betyder att det finns mer protein än normalt i urinen.
Friska njurar filtrerar blodet men behåller normalt nästan allt viktigt protein i kroppen. När njurarnas filter eller tubuli skadas kan protein börja läcka ut i urinen.
Proteinuri bedöms ofta tillsammans med albumin-kreatininkvot, protein-kreatininkvot, urinsticka, urinsediment, kreatinin, eGFR, blodtryck, blod i urinen och den medicinska helheten.
Snabbfakta om proteinuri?
Typ |
Enhet |
Normalvärde |
Påverkas av |
Bra att veta |
|
Urinprov |
Kan anges som exempelvis mg/L, mg/mmol kreatinin, g/mol kreatinin eller gram per dygn |
Små mängder protein kan finnas normalt. Exakta gränser beror på vilken analys och metod som används |
Njursjukdom, diabetes, högt blodtryck, infektion, feber, fysisk ansträngning, hjärtsvikt, graviditet, uttorkning, kroppsläge och vissa läkemedel |
Proteinuri är ett samlingsbegrepp för flera olika proteiner i urinen. Albuminuri betyder specifikt att albumin läcker ut och mäts vanligen med albumin-kreatininkvot, ACR |
Referensintervall och gränser varierar mellan olika analyser och laboratorier. Titta alltid på vilken metod som använts och intervallet som står i ditt eget provsvar.
Vad är proteinuri?
Proteinuri betyder att njurarna släpper ut mer protein i urinen än normalt.
Blodet innehåller flera olika proteiner. Det vanligaste är albumin, men även immunglobuliner, lätta kedjor och mindre proteiner kan förekomma i urinen.
Njurarnas små filter, glomeruli, fungerar normalt som mycket finmaskiga silar. De släpper igenom vatten och små ämnen men håller kvar blodkroppar och de flesta proteiner.
Om glomeruli skadas kan framför allt albumin och större proteiner läcka ut. Om njurarnas tubuli är skadade kan mindre proteiner som normalt filtreras men sedan tas tillbaka i njuren i stället hamna i urinen.
Proteinuri kan därför delas in i olika typer:
Glomerulär proteinuri – proteinet läcker genom njurarnas filter
Tubulär proteinuri – njurens tubuli klarar inte att återta mindre proteiner
Överflödesproteinuri – blodet innehåller så stora mängder av ett visst protein att njurarna inte hinner ta hand om det
Tillfällig proteinuri – kan uppstå vid exempelvis feber, infektion eller kraftig fysisk ansträngning
Proteinuri är alltså inte ett särskilt protein som fått nog och flyttat ut. Det är mer ett kvitto på att dörrvakten i njurfiltret börjat släppa igenom gäster utan att kontrollera armbandet.
Varför tar man provet?
Proteinuri undersöks för att upptäcka eller följa njurskada.
Provet kan tas vid till exempel:
- misstänkt njursjukdom
- kronisk njursjukdom
- diabetes
- högt blodtryck
- blod i urinen
- svullna ben, fötter eller ögonlock
- skummande urin
- avvikande kreatinin eller eGFR
- njurinflammation
- misstänkt nefrotiskt syndrom
- graviditet och misstänkt preeklampsi
- hjärtsvikt
- uppföljning efter njurtransplantation
Vid kronisk njursjukdom används mängden albumin eller protein i urinen tillsammans med eGFR för att bedöma risken för fortsatt försämring.
Hur tolkar man proteinuri?
Proteinuri kan undersökas med urinsticka, albumin-kreatininkvot, protein-kreatininkvot, särskilda proteinanalyser eller dygnsurin.
Värdet ska alltid tolkas tillsammans med vilken typ av protein som analyserats, kreatinin i urinen, eGFR, blodtryck, blod i urinen, urinsediment, albumin i blodet, läkemedel och medicinsk bakgrund.
| Provsvar | Kan betyda | Viktigt att tänka på |
|---|---|---|
| Ingen eller mycket liten proteinuri | Ingen tydlig ökad proteinutsöndring i det aktuella provet. | Ett negativt resultat på urinsticka utesluter inte små mängder albumin. ACR är känsligare vid låggradig albuminuri. |
| Tillfälligt lätt förhöjd proteinuri | Kan ses efter feber, infektion, hård fysisk ansträngning, uttorkning eller annan tillfällig belastning. | Provet behöver ofta upprepas när personen är frisk och i vila, helst i morgonurin. |
| Kvarstående måttlig proteinuri | Kan tala för tidig eller etablerad njurskada, exempelvis vid diabetes, högt blodtryck eller glomerulär sjukdom. | Mängden och typen av protein behöver följas över tid tillsammans med eGFR och blodtryck. |
| Kraftig proteinuri | Kan förekomma vid uttalad glomerulär njurskada eller nefrotiskt syndrom. | Albumin i blodet, svullnad, blodfetter och njurfunktion behöver bedömas. |
| Proteinuri tillsammans med blod i urinen | Kan tala för njurinflammation eller annan påverkan på njurarnas filter eller urinvägar. | Urinsediment, blodtryck, kreatinin och symtom blir särskilt viktiga. Kombinationen kan behöva utredas skyndsamt. |
Urinsticka är snabb och praktisk men reagerar framför allt på albumin. Den kan missa låggradig albuminuri och vissa andra proteiner. Ett negativt stickresultat utesluter därför inte alltid proteinläckage.
Albumin-kreatininkvot, ACR, används ofta vid diabetes, högt blodtryck och kronisk njursjukdom. Genom att jämföra albumin med kreatinin minskar påverkan av om urinen är ovanligt koncentrerad eller utspädd.
Protein-kreatininkvot, PCR, mäter en bredare mängd protein och kan vara användbar när man misstänker att andra proteiner än albumin förekommer i urinen.
Vid mer detaljerad utredning kan laboratoriet analysera olika proteiner för att bedöma om proteinurin verkar vara glomerulär, tubulär eller blandad. Karolinskas proteinuripaket omfattar bland annat albumin, IgG och protein HC i relation till urinkreatinin.
Ett enstaka positivt urinprov betyder inte automatiskt kronisk njursjukdom. Proteinuri kan vara tillfällig och bör ofta bekräftas med ett nytt prov, gärna morgonurin. Kvarstående albuminuri eller annan njurfunktionsavvikelse under minst tre månader kan däremot ingå i kriterierna för kronisk njursjukdom.
Proteinuri är alltså inte domen, men det är ett ganska tydligt meddelande från njurfiltret: “Vi har haft ett mindre säkerhetsproblem. Albumin är på parkeringen och ingen vet hur det kom ut.”
Vanliga frågor – FAQ
Kategori: Urinprov
Ämne: Proteinuri och protein i urinen
Nivå: Grundläggande
Senast uppdaterad: 2026-07-12
Viktigt: Texten är allmän information och ersätter inte individuell bedömning från vården. Proteinuri ska alltid tolkas tillsammans med vilken analys som använts, albumin-kreatininkvot, protein-kreatininkvot, urinsticka, urinsediment, blod i urinen, kreatinin, eGFR, blodtryck, läkemedel, symtom och hur personen mår.