Urinsticka
Urinsticka är ett snabbtest som kan visa om urinen innehåller exempelvis protein, blod, leukocyter, nitrit, glukos eller ketoner.
Provet används för att snabbt upptäcka tecken på njursjukdom, urinvägsinfektion, diabetes och andra rubbningar. Resultatet behöver ofta följas upp med mer precisa laboratorieanalyser.
Urinstickan bedöms alltid tillsammans med symtom, provtagningsteknik, urinodling, albumin-kreatininkvot, urinsediment, kreatinin, eGFR och den medicinska helheten.
Snabbfakta om urinsticka
Typ |
Enhet |
Normalvärde |
Påverkas av |
Bra att veta |
|
Urinprov och snabbtest |
Resultatet anges oftast som negativt eller i grader, exempelvis spår, 1+, 2+ eller 3+ |
Protein, blod, leukocyter, nitrit, glukos och ketoner ska vanligtvis vara negativa. Urinens pH ligger ofta ungefär mellan 5,0 och 8,0 |
Urinens koncentration, provtagningsteknik, menstruation, fysisk ansträngning, infektion, läkemedel, kost, vätskeintag, hur länge urinen varit i blåsan samt hur snabbt provet analyseras |
Urinstickan är ett screeningprov. Ett positivt eller negativt resultat behöver ibland kontrolleras med exempelvis urinodling, ACR, mikroskopi eller annan laboratorieanalys |
Vilka analyser som ingår kan variera mellan olika fabrikat. Vanliga testfält är albumin eller protein, glukos, leukocyter, erytrocyter eller hemoglobin, nitrit och ketoner.
Vad är urinsticka?
Urinsticka, även kallad testremsa, är en plastremsa med små kemiska testfält.
När remsan doppas i urin reagerar testfälten med olika ämnen. Färgen förändras och jämförs sedan med en färgskala eller avläses av ett instrument.
Urinstickan kan bland annat undersöka:
Protein eller albumin – kan tyda på proteinläckage från njurarna
Blod eller hemoglobin – kan förekomma vid exempelvis njursjukdom, urinvägsinfektion, sten eller blödning
Leukocyter – vita blodkroppar som kan förekomma vid inflammation eller infektion
Nitrit – kan bildas av vissa bakterier vid urinvägsinfektion
Glukos – kan förekomma vid högt blodsocker eller rubbad återresorption i njurarna
Ketoner – kan bildas när kroppen använder fett som huvudsaklig energikälla
pH – visar hur sur eller basisk urinen är
Testet går snabbt, men resultatet är inte alltid tillräckligt exakt för att ställa en diagnos. Ett positivt testfält visar att något behöver bedömas vidare, inte automatiskt vad orsaken är.
Urinstickan är alltså urinprovernas schweiziska armékniv. Den kan göra väldigt mycket på kort tid, men man bör fortfarande inte använda den som kirurgiskt instrument eller ensam utredning av en njursjukdom.
Varför tar man provet?
Urinsticka används för att snabbt undersöka om urinen innehåller ämnen eller celler som normalt inte ska finnas där i större mängd.
Provet kan tas vid till exempel:
- misstänkt urinvägsinfektion
- sveda eller täta urinträngningar
- feber eller smärta över njurarna
- synligt eller misstänkt blod i urinen
- skummande urin
- diabetes eller högt blodsocker
- misstänkt ketoacidos
- högt blodtryck
- akut eller kronisk njursjukdom
- svullnad eller vätskeansamling
- graviditetskontroller
- uppföljning efter njurtransplantation
Vid njursjukdom är framför allt protein och blod viktiga fynd. Protein kan tyda på skada i njurarnas filter, medan blod tillsammans med protein kan göra att njurinflammation eller annan njurpåverkan behöver utredas.
Urinstickan kan också ge en första ledtråd vid urinvägsinfektion genom förekomst av leukocyter och nitrit. Resultatet behöver bedömas tillsammans med symtom och ibland kompletteras med urinodling.
Hur tolkar man urinsticka?
Resultatet från en urinsticka anges ofta som negativt, spår, 1+, 2+ eller 3+.
Graderingen är ungefärlig och påverkas bland annat av hur koncentrerad urinen är. Ett positivt resultat bör därför vid behov bekräftas med en mer exakt analys.
| Provsvar | Kan betyda | Viktigt att tänka på |
|---|---|---|
| Alla testfält negativa | Inga tydliga mängder protein, blod, leukocyter, nitrit, glukos eller ketoner upptäcktes i det aktuella provet. | Ett negativt resultat utesluter inte alla sjukdomar. Små mängder albumin och vissa infektioner kan missas. |
| Protein positivt | Kan förekomma vid njursjukdom, feber, infektion, hård fysisk ansträngning eller koncentrerad urin. | Bör ofta följas upp med albumin-kreatininkvot eller protein-kreatininkvot, särskilt om fyndet kvarstår. |
| Blod positivt | Kan bero på röda blodkroppar, fritt hemoglobin eller muskelproteinet myoglobin. | Menstruation, hård träning och provförorening kan påverka. Mikroskopi kan behövas för att se om röda blodkroppar finns. |
| Leukocyter och/eller nitrit positivt | Kan tala för urinvägsinfektion, särskilt om personen samtidigt har typiska symtom. | Nitrit kan vara negativt trots infektion. Urinen bör helst ha funnits i blåsan minst fyra timmar för ett tillförlitligare nitrittest. |
| Glukos och/eller ketoner positivt | Kan ses vid högt blodsocker, diabetes, fasta, svält, kräkningar eller ketoacidos. | Kombinationen av högt blodsocker, ketoner och försämrat mående kan behöva bedömas akut. |
Ett negativt proteinfält utesluter inte låggradig albuminuri. Urinstickan är mindre känslig än albumin-kreatininkvot och kan även missa vissa andra typer av protein. Därför används ACR när man vill upptäcka små mängder albumin, exempelvis vid diabetes eller kronisk njursjukdom.
Ett positivt blodfält betyder inte alltid att hela röda blodkroppar finns i urinen. Testfältet reagerar på hem, som även finns i fritt hemoglobin och myoglobin. Urinsediment eller mikroskopi kan därför behövas för att förklara fyndet.
Leukocyter kan förekomma vid infektion, men även vid inflammation eller om provet förorenats av sekret från underlivet. Nitrit är mer specifikt för vissa bakterier, men alla bakterier bildar inte nitrit och de behöver tillräckligt lång tid i urinblåsan för att testet ska bli positivt. Karolinska rekommenderar att urinen om möjligt har varit i blåsan minst fyra timmar före nitrittestning.
Ett positivt resultat behöver därför alltid kopplas till symtom och övriga fynd. Leukocyter utan symtom betyder inte automatiskt att antibiotika behövs, och negativ nitrit betyder inte automatiskt att urinvägsinfektion kan avskrivas.
Urinstickan levererar alltså ledtrådar, inte domslut. Den kan peka på protein, blod och bakterier med stor pondus, men när man frågar exakt varför de är där hänvisar den raskt vidare till urinodling, ACR och urinsediment.
Vanliga frågor – FAQ
Kategori: Urinprov
Ämne: Urinsticka och testremsa
Nivå: Grundläggande
Senast uppdaterad: 2026-07-12
Viktigt: Texten är allmän information och ersätter inte individuell bedömning från vården. Urinstickan ska alltid tolkas tillsammans med symtom, provtagningsteknik, urinens koncentration, urinodling, albumin-kreatininkvot, urinsediment, kreatinin, eGFR, läkemedel och hur personen mår.