KORTISONLÄKEMEDEL

Prednisolon

Prednisolon är ett kortisonläkemedel som dämpar inflammation och immunförsvarets aktivitet.

Det används bland annat vid njursjukdomar, efter organtransplantation och vid många inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar. Prednisolon är lite av läkemedelsvärldens schweiziska armékniv – användbar till mycket, men inget man ska vifta runt med utan ordination.

Snabbfakta

Typ

Kortisonläkemedel och glukokortoid

Aktiv substans

Prednisolon.

Beredningsform

Främst tabletter. Finns i flera olika styrkor.

Används vid

Inflammation, autoimmuna sjukdomar, vissa njursjukdomar och som immundämpande behandling efter transplantation.

Viktigt att veta
Efter längre behandling får prednisolon inte avslutas plötsligt. Dosen behöver ofta minskas stegvis enligt läkarens ordination eftersom kroppens egen kortisolproduktion kan ha dämpats.

Vad är prednisolon?

Prednisolon är ett syntetiskt kortisonläkemedel som liknar hormonet kortisol, vilket bildas naturligt i binjurarna.

Kortisol påverkar bland annat immunförsvaret, ämnesomsättningen, blodtrycket och kroppens reaktion på stress. Prednisolon förstärker dessa effekter och kan därför snabbt minska inflammation och dämpa ett överaktivt immunförsvar.

Läkemedlet kan användas under en kort period i hög dos eller under längre tid i lägre dos. Doseringen varierar kraftigt beroende på sjukdom, behandlingens syfte och hur kroppen reagerar.

Prednisolon är mycket effektivt, men det arbetar inte diskret. Det går gärna in i flera av kroppens system samtidigt och flyttar runt möblerna utan att fråga.

Varför används prednisolon?

Prednisolon används bland annat för att:

  • Dämpa inflammation vid olika njursjukdomar
  • Behandla autoimmuna sjukdomar
  • Förebygga eller behandla avstötning efter organtransplantation
  • Ingå i kombination med andra immundämpande läkemedel
  • Behandla svåra allergiska eller inflammatoriska reaktioner
  • Minska svullnad och vävnadsskada vid vissa sjukdomstillstånd

Vid transplantation används prednisolon ofta tillsammans med exempelvis takrolimus och mykofenolat. Kombinationen påverkar immunförsvaret på flera olika sätt och minskar risken att det transplanterade organet angrips. Prednisolon används även vid bland annat inflammatoriska, allergiska, reumatiska och hematologiska sjukdomar.

Så tar du prednisolon

Prednisolon ska tas enligt läkarens ordination. Dosen kan skilja sig mycket mellan olika personer och kan förändras under behandlingens gång.

Dosering och rutiner

  • Ta läkemedlet vid den tidpunkt du fått ordinerad.
  • Prednisolon tas ofta på morgonen.
  • Ta tabletterna med vatten.
  • Ta gärna läkemedlet tillsammans med mat om du får besvär från magen.
  • Ändra inte dosen på egen hand.
  • Sluta inte plötsligt efter längre behandling.
  • Följ alltid det nedtrappningsschema du fått.

Morgondosering följer kroppens naturliga dygnsrytm bättre och kan ibland minska sömnbesvär. Vid högre doser eller särskilda behandlingar kan dosen dock delas upp eller tas på andra tider.

Praktiskt viktigt

Använd gärna en dosett eller läkemedelslista om doseringen förändras stegvis. Prednisolonscheman kan innehålla flera tablettstyrkor och olika doser olika dagar, vilket är ett effektivt sätt att förvandla en helt vanlig frukost till avancerad logistik.

Kontakta mottagningen om du är osäker på:

  • vilken dos du ska ta
  • hur länge behandlingen ska pågå
  • hur nedtrappningen ska göras
  • vad som gäller vid feber, infektion eller operation
  • vad du ska göra om du missar en dos

Vid långvarig behandling kan kroppen behöva en tillfälligt högre kortisondos vid allvarlig sjukdom, större operation eller kraftig fysisk stress. Det ska bedömas av läkare.

Provtagning och uppföljning

Vilka kontroller som behövs beror på dosen, behandlingstiden och vilka andra sjukdomar eller läkemedel du har.

Vid längre behandling kan vården bland annat följa:

  • Blodtryck
  • Blodsocker
  • Vikt
  • Elektrolyter
  • Njurfunktion
  • Tecken på infektion
  • Bentäthet och risk för benskörhet
  • Ögontryck och syn
  • Humör, sömn och psykiskt mående

Prednisolonkoncentrationen mäts normalt inte med regelbundna blodprov på samma sätt som takrolimus. Uppföljningen handlar i stället främst om behandlingens effekt och möjliga biverkningar. Långvarig systemisk kortisonbehandling kan bland annat påverka blodtryck, blodsocker, skelett, ögon, hud och infektionsrisk.

Biverkningar och viktiga varningar

Risken för biverkningar påverkas framför allt av dosen och hur länge behandlingen pågår. Kort behandling i låg dos ger vanligtvis mindre problem än långvarig behandling i högre dos.

Vanliga/viktiga biverkningar
  • Ökad aptit och viktuppgång
  • Vätskeansamling och svullnad
  • Högt blodtryck
  • Förhöjt blodsocker
  • Sömnbesvär
  • Humörsvängningar eller irritabilitet
  • Tunnare hud och lättare blåmärken
  • Muskelsvaghet
  • Ökad infektionskänslighet
  • Benskörhet vid längre behandling

Prednisolon kan också påverka ögonen och vid längre behandling öka risken för grå starr eller glaukom. Psykiska biverkningar kan omfatta bland annat oro, sömnsvårigheter, nedstämdhet, stark upprymdhet, förvirring eller mer uttalade psykiatriska symtom.

Kontakta vården vid
  • Feber eller tydliga tecken på infektion
  • Kraftig törst och stora urinmängder
  • Uttalad muskelsvaghet
  • Svår eller nytillkommen buksmärta
  • Svart eller blodig avföring
  • Dimsyn eller annan tydlig synförändring
  • Uttalad oro, förvirring eller kraftig personlighetsförändring
  • Djup nedstämdhet eller självmordstankar
  • Plötslig svullnad eller andfåddhet
  • Om du har slutat tvärt och blir mycket svag, yr, illamående eller får lågt blodtryck

Viktig varning

Sluta inte plötsligt med prednisolon efter längre behandling eller högre doser.

Kroppens egen produktion av kortisol kan ha minskat under behandlingen. Ett abrupt avslut kan därför leda till allvarlig kortisolbrist med exempelvis svaghet, illamående, lågt blodtryck och påverkat allmäntillstånd.

Dosen ska trappas ned enligt ett individuellt schema från behandlande läkare. Det här är inte rätt tillfälle att känna sig handlingskraftig och improvisera bort halva dosen.

Infektioner och immunförsvar

Prednisolon dämpar immunförsvaret och kan öka risken för infektioner. Risken är större vid högre doser, längre behandling och när prednisolon kombineras med andra immundämpande läkemedel.

Kortison kan också göra att symtomen på en infektion blir mindre tydliga. Feber och inflammation kan dämpas trots att infektionen fortfarande finns.

Kontakta vården vid feber, hosta, andfåddhet, sveda när du kissar, sår som inte läker eller en tydlig försämring av allmäntillståndet.

Berätta alltid att du behandlas med prednisolon när du söker vård, särskilt vid infektion, operation eller akut sjukdom.

Interaktioner

Prednisolon kan påverka och påverkas av flera andra läkemedel.

Berätta alltid att du tar prednisolon när ett nytt läkemedel ordineras.

Extra försiktighet kan behövas tillsammans med bland annat:

  • Andra immundämpande läkemedel
  • Diabetesläkemedel
  • Blodtrycksmediciner
  • Blodförtunnande läkemedel
  • Vätskedrivande läkemedel
  • Vissa antibiotika och svampmedel
  • Epilepsiläkemedel
  • Läkemedel som påverkar kaliumhalten

Prednisolon kan höja blodsockret och därmed förändra behovet av diabetesbehandling. Det kan också påverka blodtryck och vätskebalans.

Kombinationen av prednisolon och antiinflammatoriska värktabletter, så kallade NSAID, kan öka risken för irritation, magsår och blödning i mag-tarmkanalen.

Till NSAID hör exempelvis:

  • Ibuprofen
  • Naproxen
  • Diklofenak

Fråga läkare eller apotek innan du använder dessa läkemedel, särskilt om du även har njursjukdom eller tar blodförtunnande läkemedel.

Prednisolon kan tas med mat, vilket ofta är skonsammare för magen.

Vid längre behandling kan det vara klokt att tänka på:

  • saltintag vid svullnad eller högt blodtryck
  • sockerintag vid förhöjt blodsocker
  • tillräckligt protein vid muskelsvaghet
  • kalcium och D-vitamin för skelettet

Det betyder inte att varje tablett kräver en egen kostkonferens, men långvarig kortisonbehandling uppskattar viss ordning i skafferiet.

Kontrollera naturpreparat och kosttillskott med läkare eller apotek.

Vissa produkter kan påverka andra läkemedel i behandlingen eller innebära olämpligt höga mängder av exempelvis kalium, kalcium eller vitaminer.

Kalcium och D-vitamin kan ibland rekommenderas vid längre behandling, men doseringen ska anpassas individuellt.

Levande vaccin kan vara olämpliga vid hög dos eller långvarig behandling med prednisolon.

Andra vaccin kan ofta ges, men skyddseffekten kan bli svagare när immunförsvaret är dämpat. Kontrollera därför med behandlande mottagning innan vaccination, särskilt om du samtidigt använder andra immundämpande läkemedel.

Nedtrappning av prednisolon

MykofenEfter en kort behandling kan läkemedlet ibland avslutas snabbt. Efter längre behandling behöver dosen vanligtvis minskas stegvis.

Hur lång nedtrappningen ska vara beror bland annat på:

  • dosen
  • behandlingstiden
  • sjukdomen som behandlas
  • risken att sjukdomen återkommer
  • kroppens återhämtning av egen kortisolproduktion
  • andra immundämpande läkemedel

Under nedtrappningen kan både den ursprungliga sjukdomen och symtom på kortisolbrist återkomma. Kontakta behandlande läkare vid kraftig trötthet, svaghet, illamående, yrsel, värk eller tydlig försämring.

Följ alltid det senaste nedtrappningsschemat. Gamla scheman i medicinskåpet har ungefär samma auktoritet som en parkeringsbiljett från 2018.

FAQ

Vanliga frågor

Prednisolon är en typ av kortisonläkemedel. Kortison används ofta som samlingsnamn för läkemedel som efterliknar kroppens glukokortikoidhormoner.

Kroppens egen kortisolproduktion är normalt högst på morgonen. Morgondosering följer därför dygnsrytmen bättre och kan ibland minska sömnbesvär.

Det är inte alltid nödvändigt, men många tar tabletterna tillsammans med mat för att minska magbesvär.

Efter längre behandling kan binjurarnas egen kortisolproduktion vara hämmad. Ett abrupt avslut kan då orsaka kortisolbrist och göra dig allvarligt sjuk.

Ja. Prednisolon kan höja blodsockret och ibland utlösa eller förvärra diabetes, särskilt vid högre doser och längre behandling.

Ja. En del får irritabilitet, oro, sömnsvårigheter, nedstämdhet eller stark upprymdhet. Vid högre doser kan mer allvarliga psykiska symtom förekomma.

Ja. Långvarig behandling kan minska bentätheten och öka risken för frakturer. Vården kan därför bedöma behovet av kalcium, D-vitamin, bentäthetsmätning eller annan förebyggande behandling.

Ja. Kombinationen används ofta efter transplantation. Eftersom läkemedlen tillsammans dämpar immunförsvaret behövs regelbundna kontroller och uppmärksamhet på infektioner och biverkningar.

Många vaccin kan ges, men levande vaccin kan vara olämpliga vid kraftig immundämpning. Kontrollera med behandlande mottagning före vaccination.

Följ instruktionen från mottagningen eller bipacksedeln. Ta inte dubbel dos utan medicinsk rådgivning. Kontakta apotek eller behandlande mottagning om du är osäker.

Information

Senast uppdaterad

Juli 2026

Medicinsk information

Texten handlar främst om prednisolon som tablettbehandling vid njursjukdom, transplantation och andra inflammatoriska eller autoimmuna tillstånd.

Dosering, behandlingstid och nedtrappning varierar mycket mellan olika sjukdomar och patienter.

Viktigt

Informationen på Njurpaj ersätter inte individuell medicinsk rådgivning.

Din ordination och instruktionerna från behandlande mottagning gäller alltid före generell information.

Ändra aldrig dosen och avsluta aldrig en längre behandling med prednisolon utan kontakt med läkare.

Relaterade länkar

  • Takrolimus – immundämpande läkemedel som ofta kombineras med mykofenolat
  • Mykofenolat – läkemedel som dämpar immunförsvarets lymfocyter
  • Njurtransplantation – behandling och uppföljning efter en transplantation
  • Avstötning – när immunförsvaret reagerar mot det transplanterade organet
  • Blodsocker – värde som kan stiga under kortisonbehandling
  • Blodtryck – kan påverkas av prednisolon och vätskeansamling
  • Kalium – elektrolyt som kan förändras av läkemedel och vätskebalans
  • Kreatinin – avfallsämne som används för att följa njurfunktionen
  • Osteoporos – benskörhet som kan utvecklas vid långvarig kortisonbehandling
  • Infektioner efter transplantation – varför symtom kan vara svagare vid immundämpande behandling