IMMUNDÄMPANDE LÄKEMEDEL

Sirolimus

Sirolimus är ett immundämpande läkemedel som används för att minska risken att kroppen stöter bort en transplanterad njure.

Det tillhör samma läkemedelsfamilj som everolimus och kräver regelbundna blodprover, noggrann dosering och viss uppmärksamhet på bland annat blodfetter, protein i urinen och sårläkning. Med andra ord: immunförsvaret lugnas, medan provtagningskalendern får nytt självförtroende.

Snabbfakta

Typ

Immundämpande läkemedel och mTOR-hämmare.

Aktiv substans

Sirolimus.

Beredningsform

Dragerade tabletter och oral lösning.

Används vid

Främst för att förebygga avstötning efter njurtransplantation hos vuxna med låg till måttlig immunologisk risk.

Viktigt att veta
Dosen anpassas efter sirolimuskoncentrationen i blodet. Behandlingen kan bland annat påverka blodfetter, blodvärden, sårläkning, vätskebalans och mängden protein i urinen.

Vad är sirolimus?

Sirolimus är ett läkemedel som dämpar immunförsvarets aktivitet. Det används främst efter njurtransplantation för att minska risken att immunförsvaret angriper det transplanterade organet.

Läkemedlet binder till ett protein inne i cellerna och hämmar därefter signalsystemet mTOR. Det bromsar aktiveringen och förökningen av vissa immunceller som annars kan bidra till en avstötningsreaktion.

Sirolimus är närbesläktat med everolimus men är inte samma läkemedel. De har olika dosering, behandlingstider och målkoncentrationer och ska inte bytas mot varandra utan specialistordination.

Vid njurtransplantation kan sirolimus inledningsvis användas tillsammans med ciklosporin och kortison. Enligt produktinformationen är avsikten därefter att ciklosporin ska kunna trappas ut, medan sirolimus och kortison fortsätter som underhållsbehandling.

Det gör sirolimus till en specialist på att bromsa immunförsvarets expansionsplaner. Tyvärr kan det ibland även bromsa sådant man gärna hade låtit fortsätta, som sårläkning och en lugn blodfettsprofil.

Varför används sirolimus?

Sirolimus används främst för att:

  • förebygga avstötning efter njurtransplantation
  • ingå i en kombination med andra immundämpande läkemedel
  • möjliggöra minskad eller avslutad behandling med en kalcineurinhämmare hos utvalda patienter
  • anpassa behandlingen när andra immundämpande läkemedel orsakar problem
  • ge långvarigt skydd mot avstötning hos patienter där behandlingen bedöms lämplig

Sirolimus är godkänt för vuxna njurtransplanterade patienter med låg till måttlig risk för avstötning. Byte från exempelvis takrolimus eller ciklosporin till sirolimus passar inte alla och måste bedömas utifrån bland annat njurfunktion, proteinuri, tidigare avstötningar och biverkningar.

Så tar du sirolimus

Sirolimus ska tas enligt transplantations- eller njurmottagningens ordination. Doseringen är individuell och justeras bland annat efter blodkoncentration, andra immundämpande läkemedel och eventuella biverkningar.

Dosering och rutiner

  • Sirolimus tas vanligtvis en gång per dag.
  • Ta läkemedlet vid ungefär samma tid varje dag.
  • Ta det konsekvent med eller utan mat.
  • Följ mottagningens instruktioner om avstånd till ciklosporindosen.
  • Ändra aldrig dosen på egen hand.
  • Ta inte dubbel dos för att kompensera för en glömd dos.
  • Sluta inte med behandlingen utan kontakt med mottagningen.

    Regelbundna rutiner bidrar till jämnare läkemedelsnivåer. Sirolimus har lång verkningstid, vilket inte betyder att doseringen kan skötas efter dagsform och månfas.


Praktiskt viktigt

Tabletterna ska normalt sväljas hela med vatten. Den orala lösningen ska mätas upp och hanteras enligt instruktionerna för förpackningen.

Kontrollera alltid:

  • produktnamn
  • styrka
  • beredningsform
  • antal tabletter eller mängd lösning
  • doseringstid
  • att förpackningen stämmer med ordinationen

Kontakta mottagningen vid kraftig diarré, upprepade kräkningar eller om du inte kan behålla läkemedlet. Även förändringar i andra läkemedel kan påverka sirolimusnivån och göra att extra blodprov behövs.

Provtagning och blodkoncentration

Sirolimus följs med regelbundna blodprover eftersom dosen behöver anpassas till koncentrationen i blodet.

Provet tas vanligen som ett dalvärde, alltså före nästa dos. Om du lämnar prov på morgonen ska dagens dos normalt tas efter provtagningen, enligt mottagningens instruktioner.

Målkoncentrationen är individuell och påverkas bland annat av:

  • tiden sedan transplantationen
  • om ciklosporin fortfarande används
  • övrig immundämpande behandling
  • risken för avstötning
  • leverfunktion
  • biverkningar och tidigare provresultat

    Blodnivån ska inte bedömas ensam. Vården följer ofta även njurfunktion, blodstatus, blodfetter, levervärden, blodsocker och protein i urinen.

Vad är ett normalt värde?

Det finns inget enda målvärde som passar alla.

Målvärdet påverkas bland annat av:

  • Vilket organ som har transplanterats
  • Hur lång tid som gått sedan transplantationen
  • Risken för avstötning
  • Njurfunktion och leverfunktion
  • Vilka andra immundämpande läkemedel som används
  • Tidigare avstötningar eller biverkningar
  • Infektioner, diarré och andra tillfälliga sjukdomar

För vissa stabila njurtransplanterade patienter används exempelvis ett målvärde omkring 4–6 ng/ml efter de första månaderna, men andra patienter kan ha både lägre och högre individuella mål. Det är alltid mottagningens ordinerade intervall som gäller.

Om du missar en dos

Vad du ska göra beror på vilken beredning du använder och hur lång tid som har gått.

Ta inte dubbel dos för att kompensera för en glömd dos. Följ instruktionen i bipacksedeln eller kontakta transplantationsmottagningen, njurmottagningen eller apoteket vid osäkerhet.

Om du kräks kort efter att du tagit läkemedlet ska du inte automatiskt ta en ny dos. Kontakta mottagningen för råd, särskilt om du inte vet om läkemedlet hunnit tas upp.

Biverkningar och viktiga varningar

Alla får inte biverkningar. Risken påverkas bland annat av dosen, blodkoncentrationen, behandlingstiden och vilka andra läkemedel som används.

Vanliga/viktiga biverkningar
  • Förhöjda blodfetter
  • Blodbrist
  • Låga trombocyter
  • Högt blodtryck
  • Svullnad och vätskeansamling
  • Huvudvärk
  • Diarré eller förstoppning Illamående eller buksmärta
  • Akne Ledvärk
  • Urinvägsinfektioner
  • Förhöjt blodsocker
  • Förändrade elektrolyter
  • Förhöjt kreatinin

Biverkningar tenderar att bli vanligare vid högre dalvärden. Vätskeansamling kan bland annat visa sig som perifera ödem, lymfödem eller vätska kring lungor eller hjärta.

Kontakta vården vid
  • Feber eller tydliga tecken på infektion
  • Nytillkommen eller långvarig hosta
  • Andfåddhet
  • Kraftig svullnad
  • Snabb viktuppgång på grund av vätska
  • Ovanliga blåmärken eller blödningar
  • Uttalad trötthet eller blekhet
  • Minskad urinmängd
  • Skummande urin eller ökande proteinuri
  • Ett operationssår som inte läker
  • Rodnad, värme eller vätska från ett sår
  • Kraftig buksmärta
  • Om du inte kan ta eller behålla läkemedlet

Viktig varning

Sluta aldrig med sirolimus och ändra aldrig dosen på egen hand.

För låg exponering kan öka risken för avstötning. För hög exponering kan öka risken för bland annat infektioner, påverkan på blodvärden, vätskeansamling och andra biverkningar.

Sirolimus kan dessutom försämra eller fördröja sårläkning. Inför en planerad operation eller ett större ingrepp ska behandlande läkare därför alltid känna till behandlingen.

Njurfunktion och proteinuri

Sirolimus ger inte samma typ av direkta kärlsammandragande njurpåverkan som takrolimus och ciklosporin, men behandlingen är inte automatiskt njurmässigt bekymmersfri.

Ökad utsöndring av protein i urinen och nydebuterat nefrotiskt syndrom har rapporterats, särskilt hos vissa patienter som bytt från en kalcineurinhämmare till sirolimus.

Därför kan vården följa:

  • Kreatinin
  • eGFR
  • Albumin eller protein i urinen
  • ACR eller PCR
  • Svullnad
  • Blodtryck
  • Blodfetter

    Ett byte till sirolimus behöver bedömas extra noggrant vid sämre njurfunktion eller befintlig proteinuri. Det är alltså inte en medicinsk variant av att bara byta stol när den gamla börjar knarra.

Infektioner och immunförsvar

Sirolimus dämpar immunförsvaret och kan göra kroppen mer känslig för infektioner.

Symtomen kan ibland vara mindre tydliga när flera immundämpande läkemedel används samtidigt. Kontakta vården vid feber, hosta, andfåddhet, sveda när du kissar, långvarig diarré, sår som inte läker eller tydligt försämrat allmäntillstånd.

Sirolimus kan även förknippas med icke-infektiös inflammation eller annan påverkan på lungorna. Nytillkommen torrhosta, andfåddhet eller försämrad syresättning ska därför bedömas av vården och inte automatiskt avfärdas som pollen, dålig kondition eller allmän måndag.

Långvarig immundämpande behandling ökar också risken för vissa cancersjukdomar, särskilt hudcancer och sjukdomar i lymfsystemet. Solskydd och uppmärksamhet på nya eller förändrade hudförändringar är därför viktigt.

Interaktioner

Sirolimus bryts ned med hjälp av enzymet CYP3A4 och transportproteinet P-glykoprotein. Många andra läkemedel, livsmedel och naturpreparat kan därför höja eller sänka koncentrationen i blodet.

Läkemedel som kan påverka sirolimus omfattar bland annat vissa:

  • Antibiotika
  • Svampmedel
  • Virushämmande läkemedel
  • Epilepsiläkemedel
  • Hjärt- och blodtrycksmediciner
  • Tuberkulosläkemedel
  • Andra immundämpande läkemedel

En interaktion kan uppstå både när ett läkemedel sätts in och när det avslutas.

Berätta alltid att du tar sirolimus när ett nytt läkemedel ordineras, även vid tandvård, akutbesök eller tillfällig behandling.

Transplanterade personer bör vara försiktiga med antiinflammatoriska värktabletter, så kallade NSAID.

Till NSAID hör exempelvis:

  • Ibuprofen
  • Naproxen
  • Diklofenak

Dessa kan påverka njurfunktionen, särskilt tillsammans med andra läkemedel som belastar njurarna. Fråga behandlande läkare eller apotek före användning.

Undvik grapefrukt och grapefruktjuice eftersom de kan påverka nedbrytningen av sirolimus och höja läkemedelsnivån.

Ta läkemedlet konsekvent med eller utan mat. Stora variationer mellan måltider kan påverka upptaget och göra blodnivån mindre förutsägbar.

Johannesört ska undvikas eftersom det kan sänka koncentrationen av sirolimus och därmed minska behandlingens effekt.

Kontrollera även andra naturpreparat och kosttillskott med transplantationsmottagningen eller apoteket.

Ett naturpreparat kan alltså vara både ekologiskt odlat, varsamt skördat och fullständigt olämpligt tillsammans med immundämpande behandling.

Levande vaccin ska vanligtvis undvikas under behandling med sirolimus och andra immundämpande läkemedel.

Andra vaccin kan ofta ges, men immunsvaret kan bli svagare. Kontrollera därför med transplantations- eller specialistmottagningen före vaccination.



Fertilitet, graviditet och amning

Sirolimus kan påverka fertiliteten. Nedsatt spermiefunktion har rapporterats hos män under behandling och har i många fall varit övergående efter att läkemedlet avslutats.

Den som är gravid, planerar graviditet eller kan bli gravid behöver diskutera behandlingen med transplantationsmottagningen. Effektivt preventivmedel kan behövas under behandlingen och en tid efter avslutad behandling.

Sluta aldrig med sirolimus på egen hand vid graviditetsönskemål eller misstänkt graviditet. Ett plötsligt avbrott kan öka risken för avstötning och behandlingen måste i så fall förändras under kontrollerade former.

Amning rekommenderas normalt inte under behandling eftersom det är osäkert hur barnet kan påverkas.

Byte mellan sirolimus och andra läkemedel

Sirolimus och everolimus är båda mTOR-hämmare, men de är inte direkt utbytbara.

De skiljer sig bland annat i:

  • Dosering
  • Hur ofta de tas
  • Halveringstid
  • Målkoncentration
  • Godkända användningsområden
  • Kombination med andra immundämpande läkemedel

Ett byte från takrolimus, ciklosporin, everolimus eller ett annat immundämpande läkemedel ska alltid planeras av transplantationsläkare och följas med blodprover.

Kontrollera alltid preparatnamn, styrka och dosering när du hämtar ut läkemedlet. Samma läkemedelsfamilj innebär inte att tabletterna kan byta plats som deltagare i en halvtråkig paneldebatt.

FAQ

Vanliga frågor

Sirolimus är den aktiva substansen. Rapamune är ett produktnamn för läkemedel som innehåller sirolimus.

Nej. Båda är mTOR-hämmare och har liknande verkningssätt, men de är olika läkemedel med olika dosering, blodnivåer och behandlingsupplägg.

Den godkända transplantationsindikationen gäller förebyggande av avstötning efter njurtransplantation hos vuxna med låg till måttlig immunologisk risk.

Det tas vanligtvis en gång per dag. Följ alltid den individuella ordinationen.

Vanligen inte om provet ska tas som dalvärde. Ta med läkemedlet och följ mottagningens instruktioner.

Ja. Sårläkningen kan bli långsammare och risken för sårrelaterade komplikationer kan öka. Informera alltid vården inför operationer eller större ingrepp.

Ja. Proteinuri kan uppstå eller förvärras under behandlingen, särskilt hos vissa patienter som byter från en kalcineurinhämmare.

Ja. Förhöjt kolesterol och förhöjda triglycerider är kända biverkningar och blodfetterna följs därför regelbundet.

Ja. Icke-infektiös lunginflammation och annan lungpåverkan kan förekomma. Nytillkommen hosta eller andfåddhet ska bedömas av vården.

Sirolimus kan användas tillsammans med ciklosporin under den första perioden efter njurtransplantation, men kombinationen och doseringen måste styras noggrant. Produktinformationen anger att ciklosporin därefter bör kunna trappas ut för fortsatt underhållsbehandling.

Information

Senast uppdaterad

Juli 2026

Medicinsk information

Texten handlar främst om sirolimus som immundämpande behandling efter njurtransplantation.

Sirolimus används även vid den sällsynta lungsjukdomen sporadisk lymfangioleiomyomatos, S-LAM. Den behandlingen har ett annat syfte och ska följas av specialist inom lungsjukdomar.

Viktigt

Informationen på Njurpaj ersätter inte individuell medicinsk rådgivning.

Din ordination, ditt målvärde och instruktionerna från transplantations- eller njurmottagningen gäller alltid före generell information.

Ändra aldrig dosen och sluta aldrig med sirolimus utan kontakt med behandlande läkare.

Relaterade länkar

  • Takrolimus – immundämpande läkemedel som ofta kombineras med mykofenolat
  • Ciklosporin – kalcineurinhämmare som kan användas tillsammans med everolimus
  • Everolimus – närbesläktad mTOR-hämmare som används efter vissa transplantationer
  • Mykofenolat – immundämpande läkemedel som påverkar lymfocyternas förökning
  • Proteinuri – protein i urinen som kan behöva följas under behandlingen
  • Njurtransplantation – behandling och uppföljning efter en transplantation
  • Blodfetter – kolesterol och triglycerider som kan stiga av everolimus
  • Kreatinin – avfallsämne som används för att följa njurfunktionen
  • eGFR – uppskattning av njurarnas filtreringsförmåga
  • Prednisolon – kortisonläkemedel som kan ingå i behandlingen