ASAT

ASAT är ett enzym som kan stiga när celler i kroppen påverkas eller skadas.
Provet används ofta som leverprov, men ASAT finns också i andra vävnader, till exempel muskler och hjärta. Därför behöver ASAT nästan alltid tolkas tillsammans med andra prover.
ASAT bedöms ofta tillsammans med ALAT, ALP, GT, bilirubin, CK, läkemedel, alkohol, symtom och den medicinska helheten.

Snabbfakta om ASAT?

Typ	Enhet	Normalvärde	Påverkas av	Bra att veta
Blodprov	µkat/L	Vuxna kvinnor: under 0,61 µkat/L. Vuxna män: under 0,76 µkat/L	Leversjukdom, alkohol, läkemedel, virusinfektioner, muskelpåverkan, hård träning, skador, inflammattion och vissa hjärt- eller muskelsjukdomar	ASAT är inte lika leverspecifikt som ALAT. Ett förhöjt ASAT behöver därför ofta tolkas tillsammans med ALAT och ibland CK

Referensintervall kan variera mellan olika laboratorier. Titta alltid på intervallet som står i ditt eget provsvar.

Vad är ASAT?

ASAT står för aspartataminotransferas.
Det är ett enzym som finns inne i celler. ASAT finns i levern, men också i flera andra vävnader, bland annat muskler och hjärta.
När celler påverkas, irriteras eller skadas kan ASAT läcka ut i blodet. Då kan ASAT-värdet stiga.
ASAT används ofta som ett leverprov, men eftersom enzymet inte bara finns i levern behöver man vara lite försiktig med tolkningen.
ASAT är alltså som ett larm som kan komma från flera olika rum i huset. Det kan vara levern som ropar, men det kan också vara musklerna som vält något tungt i garaget. Därför behöver man nästan alltid fråga: “okej, men varifrån kommer oljudet?”

Varför tar man provet?

ASAT tas för att undersöka om det finns tecken på cellpåverkan, ofta med fokus på levern.

Provet kan tas vid till exempel:

misstanke om leverpåverkan
avvikande ALAT
uppföljning av läkemedel som kan påverka levern
misstanke om alkoholrelaterad leverpåverkan
virusinfektioner eller inflammation
buksmärta, illamående eller trötthet
gulsot eller mörk urin
avvikande andra leverprover
misstanke om muskelpåverkan
kraftig träning eller muskelskada
uppföljning efter transplantation eller vid immunhämmande behandling

Vid njursjukdom och transplantation kan ASAT ingå i uppföljningen eftersom läkemedel, infektioner, inflammation och allmän sjukdomsbelastning kan påverka leverprover och blodkemi.

Hur tolkar man ASAT?

ASAT anges oftast som P-ASAT och mäts i µkat/L.
Värdet ska alltid tolkas tillsammans med symtom, läkemedel, alkohol, ALAT, ALP, GT, bilirubin, CK, CRP och medicinsk bakgrund.

Provsvar	Kan betyda	Viktigt att tänka på
Normalt ASAT	Ingen tydlig signal om aktuell ASAT-stegring i provet.	Utesluter inte all lever-, muskel- eller annan sjukdom. Helheten avgör.
Lätt förhöjt ASAT	Kan ses vid mild leverpåverkan, alkohol, läkemedel, infektion, hård träning eller muskelpåverkan.	Behöver ofta tolkas tillsammans med ALAT och ibland CK.
Tydligt förhöjt ASAT	Kan tala för mer uttalad cellpåverkan från lever, muskler eller annan vävnad.	Bör följas upp, särskilt om värdet stiger eller om flera prover avviker samtidigt.
ASAT högre än ALAT	Kan ibland ses vid alkoholrelaterad leverpåverkan eller muskelpåverkan.	Mönstret är en ledtråd, men inte en diagnos. Andra prover och anamnes behövs.
Förhöjt ASAT tillsammans med förhöjt CK	Kan tala för att muskler bidrar till ASAT-stegringen.	Viktigt vid muskelsmärta, svaghet, skada, hård träning eller läkemedel som kan påverka muskler.

ASAT är användbart, men lite lurigare än ALAT. Ett förhöjt ASAT behöver inte automatiskt betyda att levern är huvudproblemet.

Om ASAT och ALAT båda är förhöjda tittar vården ofta på mönstret. Är ALAT högre? Är ASAT högre? Är GT, ALP eller bilirubin också förhöjda? Finns muskelvärk, hård träning eller förhöjt CK?

Det är alltså inte en ensam siffra som ska sättas på piedestal och förhöras under stark lampa. ASAT behöver sällskap för att prata begripligt.

Man kan se ASAT som den där personen på ett möte som säger: “det finns ett problem”. Bra. Tack. Men vi behöver fortfarande veta om problemet är ekonomi, ventilation, levern eller att någon har kört marklyft som om kroppen vore en hyrbil.

Vanliga frågor – FAQ

ASAT står för aspartataminotransferas. Det är ett enzym som finns i flera av kroppens vävnader, bland annat lever och muskler.

Ja, ASAT används ofta som leverprov. Men det är inte bara kopplat till levern, eftersom ASAT också finns i muskler och andra vävnader.

För vuxna anges referensintervallet ofta som under 0,61 µkat/L för kvinnor och under 0,76 µkat/L för män, men gränserna kan variera mellan laboratorier.

Högt ASAT kan betyda att celler i kroppen är påverkade eller skadade. Det kan bero på leverpåverkan, alkohol, läkemedel, infektion, muskelpåverkan eller hård träning.

Nej. ASAT och ALAT är olika enzym. ALAT är mer kopplat till levern, medan ASAT finns både i levern och i andra vävnader, särskilt muskler.

Ja. Hård träning eller muskelskada kan höja ASAT eftersom enzymet också finns i muskler.

CK är ett muskelprov. Om ASAT är förhöjt och CK också är förhöjt kan det tala för att muskler bidrar till ASAT-stegringen.

Ja. Alkohol kan påverka leverprover, och ASAT kan ibland vara högre än ALAT vid alkoholrelaterad leverpåverkan. Men mönstret räcker inte ensamt för diagnos.

Ja. Vissa läkemedel kan påverka lever eller muskler och därmed höja ASAT. Därför är läkemedelslistan viktig vid tolkning.

Ja, ibland. Vid njursjukdom, transplantation eller många läkemedel kan ASAT ingå i helhetsbedömningen av leverpåverkan, läkemedelseffekter, infektion eller annan sjukdomsbelastning.

Inte automatiskt. Ett lätt förhöjt ASAT kan ha många orsaker. Men tydligt förhöjt ASAT, stigande värden, symtom eller flera avvikande prover bör bedömas av vården.

Kategori: Blodprov

Ämne: ASAT, aspartataminotransferas

Nivå: Grundläggande

Senast uppdaterad: 2026-07-10

Viktigt: Texten är allmän information och ersätter inte individuell bedömning från vården. ASAT ska alltid tolkas tillsammans med symtom, läkemedel, alkohol, ALAT, ALP, GT, bilirubin, CK, CRP, njurfunktion, muskelpåverkan och hur personen mår.

Relaterade länkar

ALAT – leverenzym som ofta är mer kopplat till leverceller än ASAT
ALP – leverprov som kan ge ledtrådar om gallvägar och skelett
GT – leverprov som ofta påverkas av gallvägar, alkohol och läkemedel
Bilirubin – ämne som kan stiga vid gulsot, blodnedbrytning eller gallpåverkan
CK – muskelprov som kan hjälpa till att tolka förhöjt ASAT
PK/INR – koagulationsprov som ibland används för att bedöma leverns funktion
Albumin – protein som bildas i levern och påverkas av inflammation, nutrition och proteinförlust
CRP – inflammationsprov som ofta tolkas tillsammans med infektionsprover
Läkemedelsreaktioner – när läkemedel kan påverka prover eller symtom
När ska man söka vård? – vägledning vid symtom och försämrat mående