B-Blodutstryk

Ett blodutstryk visar hur blodets olika celler ser ut i mikroskop.

Undersökningen används när blodstatus visar avvikande värden eller när vården misstänker exempelvis blodbrist, hemolys, infektion eller sjukdom i blodet eller benmärgen.

Snabbfakta om B-Blodutstryk

Mikroskopisk undersökning av blodets celler

Beskrivande utlåtande, ibland kompletterat med procent eller antal

Normalt utseende och normal fördelning av blodets celler

Anemi, infektion, inflammation, hemolys, vitamin- och järnbrist, läkemedel, benmärgssjukdomar och provets ålder

Blodutstryk ger inget enda provvärde utan ett utlåtande om blodkropparnas antal, form, storlek och utseende

Blodutstryk bedöms genom ett utlåtande snarare än ett fast referensintervall. Provets frågeställning och aktuella blodvärden är viktiga för laboratoriets bedömning, och färdiga utstryk eller EDTA-blod behöver hanteras och transporteras enligt laboratoriets anvisningar.

Vad är B-blodutstryk?

Ett blodutstryk är en undersökning där en liten mängd blod stryks ut i ett tunt lager på ett objektglas, färgas och granskas i mikroskop.

Laboratoriet bedömer framför allt de röda blodkropparna, de vita blodkropparna och blodplättarna. Man tittar bland annat på cellernas storlek, form, färg, mognadsgrad och hur de är fördelade.

De röda blodkropparna kan exempelvis vara ovanligt små, stora, bleka eller oregelbundet formade. Sådana förändringar kan ge ledtrådar vid järnbrist, vitaminbrist, hemolys och vissa ärftliga blodsjukdomar.

Bland de vita blodkropparna bedöms vilka celltyper som finns och om det förekommer omogna eller avvikande celler. Det kan vara viktigt vid infektioner, inflammation och misstanke om sjukdom i benmärgen eller blodet.

Även trombocyterna granskas. Laboratoriet kan bland annat se om de verkar vara ovanligt stora, få, många eller har klumpat ihop sig i provröret.

Blodutstryket är alltså blodstatusens fotograf. Siffrorna berättar hur många som kom till festen – mikroskopet visar vilka de är, hur de ser ut och om någon dykt upp i märklig hatt.

Varför tar man provet?

B-blodutstryk kan användas för att:

  • utreda avvikande blodstatus
  • bedöma olika former av anemi
  • utreda misstänkt hemolys
  • bedöma förändringar i vita blodkroppar
  • utreda låga eller höga trombocyter
  • upptäcka omogna eller avvikande blodceller
  • komplettera utredning av blod- eller benmärgssjukdom

Blodutstryk beställs ofta när en automatisk blodanalys har visat något avvikande. Det kan också göras när symtom och övriga prover väcker misstanke om att blodkropparna inte ser ut eller beter sig som förväntat.

Hur tolkar man B-blodutstryk?

Ett blodutstryk ger vanligtvis ett beskrivande utlåtande i stället för ett enskilt numeriskt resultat.

Bedömningen behöver kopplas till blodstatus, symtom och orsaken till att undersökningen beställdes. Ett enstaka förändrat cellutseende behöver inte betyda sjukdom, medan tydliga eller återkommande avvikelser kan leda vidare till fler undersökningar.

ProvsvarKan betydaViktigt att tänka på
Normalt blodutstrykBlodkropparnas utseende och fördelning bedöms som normalaEtt normalt utstryk utesluter inte alla blodsjukdomar eller tidiga förändringar
Förändrade röda blodkropparKan ge ledtrådar om typen och orsaken till anemiStorlek, form och färg behöver jämföras med Hb, MCV, MCH, retikulocyter, ferritin, B12 och folat
Tecken på ökad nedbrytning av röda blodkropparVissa cellformer kan tala för hemolysBedöms tillsammans med haptoglobin, LD, bilirubin, retikulocyter och Hb
Avvikande vita blodkropparKan förekomma vid infektion, inflammation eller blodsjukdomOmogna eller tydligt avvikande celler kan kräva snabb kompletterande utredning
Förändrade trombocyterKan förklara oväntat lågt eller högt trombocytvärdeTrombocytklumpar i provröret kan ge ett falskt lågt automatiskt värde

Små och bleka röda blodkroppar kan exempelvis ses vid järnbrist, medan stora röda blodkroppar kan förekomma vid brist på vitamin B12 eller folat. Oregelbundna cellformer kan ge ledtrådar vid hemolys eller ärftliga blodsjukdomar.

Omogna vita blodkroppar kan ses när benmärgen reagerar kraftigt på infektion eller annan belastning. De kan också förekomma vid blodsjukdomar, vilket innebär att sammanhanget är helt avgörande.

Blodutstryk kan även avslöja att trombocyter har klumpat ihop sig efter provtagningen. Då kan analysmaskinen felaktigt rapportera ett lågt trombocytvärde trots att personen egentligen har tillräckligt många.

Mikroskopet är med andra ord bra på att upptäcka detaljer – men även det behöver arbetskamrater. Ett blodutstryk utan blodstatus och klinisk information är mest ett mycket välorganiserat fotoalbum utan bildtexter.


Vanliga frågor – FAQ

Ett blodutstryk visar hur röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter ser ut i mikroskop. Laboratoriet kan bland annat bedöma cellernas storlek, form, mognadsgrad och fördelning.

Undersökningen görs ofta när blodstatus visar avvikande värden eller när analysmaskinen upptäcker ett ovanligt cellmönster. Den kan även beställas vid misstanke om anemi, hemolys, infektion eller blodsjukdom.

Ett normalt blodutstryk innebär att blodkropparnas utseende och fördelning inte visar några tydliga avvikelser. Det utesluter däremot inte alla blodsjukdomar eller tidiga förändringar.

Ja. Vid järnbrist kan de röda blodkropparna bland annat vara mindre och blekare än normalt. Bedömningen behöver jämföras med Hb, MCV, MCH, ferritin och järnstatus.

Ja. Brist på vitamin B12 eller folat kan ge stora röda blodkroppar och vissa typiska förändringar i de vita blodkropparna. Prover för vitamin B12 och folat behövs för att fastställa orsaken.

Blodutstryk kan visa cellformer som talar för ökad nedbrytning av röda blodkroppar, exempelvis schistocyter eller sfärocyter. Resultatet tolkas tillsammans med Hb, retikulocyter, haptoglobin, LD och bilirubin.

Omogna vita blodkroppar kan förekomma när benmärgen reagerar kraftigt på exempelvis infektion eller inflammation. De kan också ses vid sjukdomar i blodet eller benmärgen och behöver därför bedömas i sitt sammanhang.

Ett blodutstryk kan visa omogna eller tydligt avvikande vita blodkroppar som väcker misstanke om leukemi. Undersökningen räcker dock inte ensam för att ställa diagnos, utan behöver kompletteras med fler blodprover och ofta benmärgsundersökning.

Ja. Om trombocyterna klumpar ihop sig i provröret kan analysmaskinen rapportera ett falskt lågt trombocytvärde. Mikroskopisk granskning kan hjälpa laboratoriet att upptäcka detta.

Nej, vanligtvis behöver man inte vara fastande. Provet tas normalt i ett EDTA-rör och behöver hanteras inom laboratoriets angivna tidsgränser för att cellernas utseende ska kunna bedömas tillförlitligt.

Kategori: Blodprov

Ämne:B-blodutstryk, blodstatus och blodcellernas utseende

Nivå: Grundläggande

Senast uppdaterad: 2026-07-13

Viktigt: Texten är allmän information och ersätter inte individuell bedömning från vården. B-blodutstryk ska alltid tolkas tillsammans med Hb, EVF, MCV, MCH, MCHC, erytrocyter, leukocyter, differentialräkning, trombocyter, retikulocyter, ferritin, vitamin B12, folat, haptoglobin, LD, bilirubin, läkemedel och den kliniska bilden.

Relaterade länkar

  • Blodstatus – samlingsnamn för prover som beskriver blodets olika celler
  • Hb – visar mängden hemoglobin i blodet
  • Erytrocyter – visar antalet röda blodkroppar
  • Retikulocyter – visar benmärgens produktion av nya röda blodkroppar
  • Leukocyter – visar det totala antalet vita blodkroppar
  • Differentialräkning – visar fördelningen mellan olika typer av vita blodkroppar
  • Trombocyter – visar antalet blodplättar
  • Haptoglobin – kan sjunka när röda blodkroppar bryts ned
  • LD – kan stiga vid ökad cellskada eller nedbrytning
  • Ferritin – visar kroppens järndepåer
  • Vitamin B12 – behövs för normal blodbildning och nervfunktion
  • Folat – behövs för celldelning och bildning av blodkroppar