Blodgas
Blodgas är en grupp analyser som visar kroppens syra-basbalans och hur väl lungorna tar upp syre och gör sig av med koldioxid.
Provet kan bland annat visa blodets pH, koldioxid, syre, bikarbonat och basöverskott. Ofta analyseras även laktat, elektrolyter, glukos och hemoglobin.
Blodgas bedöms alltid som ett mönster där flera värden vägs samman med andning, cirkulation, njurfunktion, symtom och den medicinska helheten.
Snabbfakta om blodgas?
Typ |
Enhet |
Normalvärde |
Påverkas av |
Bra att veta |
|
Arteriellt, venöst eller kapillärt blodprov |
pH saknar enhet. pCO₂ och pO₂ anges vanligen i kPa. Bikarbonat och base excess anges i mmol/L |
Arteriellt ungefär: pH 7,35–7,45, pCO₂ 4,6–6,0 kPa, bikarbonat 22–27 mmol/L och base excess −3 till +3 mmol/L. pO₂ påverkas bland annat av ålder och syrgastillförsel |
Andning, njurfunktion, cirkulation, syretillförsel, lungsjukdom, infektion, diabetes, kräkningar, diarré, läkemedel, smärta, oro, fysisk ansträngning samt hur och var provet har tagits och hanterats |
Venös blodgas fungerar ofta bra för bedömning av syra-basbalans, men arteriellt blod behövs när man behöver en säkrare bedömning av syresättningen |
Referensintervallen ovan är ungefärliga. Venösa och arteriella blodgaser har olika referensvärden, och pO₂ kan inte tolkas på samma sätt i ett venöst prov som i ett arteriellt. Titta alltid på provtypen och laboratoriets egna intervall.
Vad är blodgas?
Blodgas är inte ett enda provvärde utan en samling analyser som tillsammans visar hur kroppen hanterar syre, koldioxid, syror och baser.
De viktigaste delarna är ofta:
pH – visar om blodet är surare eller mer basiskt än normalt
pCO₂ – visar mängden löst koldioxid och speglar framför allt lungornas ventilation
pO₂ – visar mängden löst syre i arteriellt blod
Bikarbonat, HCO₃⁻ – en bas som regleras framför allt av njurarna
Base excess, BE – visar om det finns ett överskott eller underskott av bas
Laktat – kan ge information om bland annat cirkulation, syrebrist och ämnesomsättning
Lungorna reglerar snabbt mängden koldioxid genom andningen. Njurarna arbetar långsammare genom att utsöndra syror och reglera bikarbonat. Tillsammans försöker de hålla blodets pH inom ett mycket snävt område.
Blodgas kan tas från en artär, oftast vid handleden, men också från en ven eller kapillärt. Arteriellt blod ger bäst information om syresättningen, medan ett venöst prov ofta kan ge användbar information om pH, koldioxid, bikarbonat och syra-basbalans.
Blodgasen är alltså kroppens kemiska kontrollpanel. Den visar inte bara att en varningslampa lyser, utan även om det är lungorna, njurarna eller någon annan liten sabotör som har börjat trycka på knapparna.
Varför tar man provet?
Blodgas tas för att bedöma andning, syresättning och kroppens syra-basbalans.
Provet kan tas vid till exempel:
- andningssvårigheter eller låg syremättnad
- misstanke om acidos eller alkalos
- akut eller kronisk njursjukdom
- diabetes och misstänkt ketoacidos
- svår infektion eller sepsis
- cirkulationssvikt eller chock
- medvetslöshet eller förvirring
- förgiftning eller läkemedelspåverkan
- långvariga kräkningar eller kraftig diarré
- uppföljning av syrgas eller andningsstöd
- dialysbehandling
- uppföljning efter transplantation
Vid njursjukdom är blodgas särskilt användbar när bikarbonat är lågt eller när man misstänker metabol acidos. Provet kan visa hur uttalad rubbningen är och om lungorna försöker kompensera genom att öka andningen och sänka koldioxidnivån.
En fullständig blodgasanalys kan också innehålla elektrolyter, glukos, laktat, hemoglobin och andra värden som snabbt ger en bred bild av patientens tillstånd.
Hur tolkar man blodgas?
Blodgas tolkas stegvis. Man börjar ofta med pH och bedömer därefter pCO₂, bikarbonat och base excess för att avgöra om rubbningen främst är metabol eller respiratorisk.
Arteriellt pH ligger vanligen mellan 7,35 och 7,45. Ett lägre pH kallas acidemi och ett högre pH alkalemi. Ett normalt pH utesluter dock inte en syra-basrubbning, eftersom två rubbningar eller kroppens kompensation kan dra värdet tillbaka mot normalområdet.
| Provsvar | Kan betyda | Viktigt att tänka på |
|---|---|---|
| Normalt pH, pCO₂ och bikarbonat | Ingen tydlig syra-basrubbning vid provtagningen. | Utesluter inte alla sjukdomstillstånd. Syresättning, laktat, elektrolyter, symtom och utvecklingen över tid behöver också bedömas. |
| Lågt pH och lågt bikarbonat | Talar främst för metabol acidos, exempelvis vid njursvikt, ketoacidos, laktacidos eller förlust av bikarbonat. | pCO₂ sjunker ofta när lungorna försöker kompensera genom snabbare eller djupare andning. Anjongapet kan hjälpa till att hitta orsaken. |
| Lågt pH och högt pCO₂ | Talar främst för respiratorisk acidos när lungorna inte vädrar ut tillräckligt mycket koldioxid. | Kan ses vid exempelvis nedsatt andning, lungsjukdom eller läkemedelspåverkan. Akuta och långvariga tillstånd ger olika kompensation. |
| Högt pH och högt bikarbonat | Talar främst för metabol alkalos, exempelvis efter långvariga kräkningar eller vid vissa vätskedrivande läkemedel. | Klorid, kalium, vätskebalans och njurfunktion är viktiga delar av bedömningen. |
| Högt pH och lågt pCO₂ | Talar främst för respiratorisk alkalos på grund av ökad ventilation och förlust av koldioxid. | Kan bland annat ses vid smärta, oro, feber, syrebrist eller annan påverkan som ökar andningen. |
Blodgasen blir lättare att förstå om man först frågar om blodet är för surt eller för basiskt. Därefter undersöker man om förändringen främst följer pCO₂, som styrs av lungorna, eller bikarbonat och base excess, som speglar den metabola delen.
Vid metabol acidos är bikarbonat lågt. Lungorna försöker då ofta kompensera genom att blåsa ut mer koldioxid, vilket sänker pCO₂. Nedsatt utsöndring av syra vid njursvikt är en möjlig orsak, men även ketoacidos, laktacidos, diarré och vissa förgiftningar kan ge metabol acidos.
Vid respiratorisk acidos är pCO₂ förhöjt eftersom kroppen inte lyckas vädra ut tillräckligt mycket koldioxid. Om tillståndet har funnits en längre tid försöker njurarna kompensera genom att behålla mer bikarbonat.
Base excess visar den metabola delen av syra-basbalansen. Ett negativt värde kan tala för underskott av bas, medan ett positivt värde kan tala för överskott av bas. Även detta måste tolkas tillsammans med pH och pCO₂.
Blodgasen är alltså inte ett prov man tolkar genom att hitta den rödmarkerade raden och peka dramatiskt. Det är mer som ett kemiskt förhör där pH berättar att ett brott har skett, medan pCO₂, bikarbonat och base excess skyller på varandra tills njurarna eller lungorna ber om juridiskt ombud.
Vanliga frågor – FAQ
Kategori: Blodprov
Ämne: Blodgas och syra-basbalans
Nivå: Grundläggande
Senast uppdaterad: 2026-07-10
Viktigt: Texten är allmän information och ersätter inte individuell bedömning från vården. Blodgas ska alltid tolkas tillsammans med provtyp, symtom, andning, syresättning, pH, pCO₂, pO₂, bikarbonat, base excess, laktat, elektrolyter, glukos, kreatinin, eGFR, läkemedel och hur personen mår.