Iohexolclearance

Iohexolclearance är en undersökning som mäter njurarnas filtrationsförmåga, GFR, mer direkt än vanliga blodprover.
En liten mängd iohexol ges i ett blodkärl. Därefter tas ett eller flera blodprov för att mäta hur snabbt ämnet försvinner ur blodet. Ju snabbare iohexol filtreras bort, desto högre är njurarnas filtrationsförmåga.
Iohexolclearance används när en noggrann mätning av GFR behövs och beräknat eGFR från kreatinin eller cystatin C inte ger tillräckligt säker information.

Snabbfakta om Iohexolclearence

Funktionsundersökning med injektion och efterföljande blodprov

Vanligen mL/min/1,73 m². Resultatet kan även anges som absolut GFR i mL/min

Varierar med ålder. För vuxna 20–50 år anger Karolinska ungefär 80–130 mL/min/1,73 m² och för 51–65 år ungefär 60–110 mL/min/1,73 m²

Verklig njurfunktion, provtagningstid, given dos, kroppsstorlek, vätskebalans, mycket låg GFR, nyligen genomförd kontrastundersökning och fel vid injektion eller provtagning

Iohexolclearance ger ett uppmätt GFR, mGFR. Kreatinin och cystatin C används däremot för att beräkna ett uppskattat GFR, eGFR

Biologiska referensintervall är åldersberoende: 20–50 år cirka 80–130, 51–65 år cirka 60–110 och 66–80 år cirka 50–90 mL/min/1,73 m². Referensintervallet för personer över 65 år anges samtidigt vara mindre väl underbyggt.

Vad är iohexolclearance?

Iohexolclearance är en metod för att mäta glomerulär filtrationshastighet, GFR.
GFR beskriver hur stor mängd vätska njurarnas glomeruli filtrerar från blodet varje minut. Det är ett av de viktigaste måtten på njurarnas funktion.

Vid vanliga njurprover uppskattas GFR med hjälp av kreatinin, cystatin C, ålder och ibland andra uppgifter. Resultatet kallas eGFR, där bokstaven e står för estimated, alltså beräknat eller uppskattat.

Vid iohexolclearance tillförs i stället en liten och noggrant bestämd mängd iohexol i blodet. Iohexol är ett jodhaltigt ämne som också används som röntgenkontrastmedel, men dosen vid clearanceundersökningen är låg.

Iohexol filtreras genom njurarnas glomeruli och lämnar därefter kroppen via urinen. Genom att mäta hur mycket iohexol som finns kvar i blodet efter en bestämd tid kan laboratoriet beräkna hur snabbt njurarna har renat bort ämnet.
Undersökningen kan göras som:

Enpunktsclearance – ett blodprov tas vid en noggrant bestämd tid efter injektionen
Flerpunktsclearance – flera blodprov tas och bildar en kurva över hur koncentrationen sjunker

Vilken metod och provtagningstid som används beror bland annat på förväntad njurfunktion. Vid mycket låg GFR kan provtagningen behöva ske senare eftersom iohexol försvinner långsammare ur blodet.

Iohexolclearance är alltså njurarnas praktiska körprov. Kreatinin och cystatin C har redan lämnat sina rekommendationer, men nu får njurarna själva sätta sig bakom ratten och visa vad filtret faktiskt klarar.

Varför gör man undersökningen?

Iohexolclearance görs när vården behöver en mer noggrann mätning av njurfunktionen än vad ett beräknat eGFR kan ge.

Undersökningen kan göras vid till exempel:

  • stora skillnader mellan eGFR från kreatinin och cystatin C
  • ovanligt liten eller stor muskelmassa
  • amputation eller muskelsjukdom
  • svår undernäring eller kraftig övervikt
  • inför donation av en njure
  • inför vissa transplantationer
  • inför behandling med njurutsöndrade läkemedel
  • läkemedel med smalt terapeutiskt intervall
  • cytostatikabehandling
  • osäker njurfunktion trots relativt normalt kreatinin
  • uppföljning av komplicerad njursjukdom
  • forskningsundersökningar av njurfunktion

Det rekommenderas uppmätt GFR när en exakt bedömning är viktig och beräknat GFR kan vara otillräckligt. Det gäller bland annat inför njurdonation, vissa transplantationsbeslut och dosering av läkemedel där fel dos kan ge allvarlig toxicitet.

Kreatinin påverkas bland annat av muskelmassa och kost, medan cystatin C kan påverkas av exempelvis inflammation, kortisonbehandling och vissa andra tillstånd. När sådana faktorer gör eGFR osäkert kan en uppmätt clearance ge ett stabilare beslutsunderlag.

Inför undersökningen behövs vanligtvis ett aktuellt eGFR, eftersom den förväntade njurfunktionen används för att bestämma när blodprovet efter injektionen ska tas.

Hur tolkar man iohexolclearance?

Iohexolclearance ger ett uppmätt GFR, ofta förkortat mGFR.

Resultatet anges vanligen som mL/min/1,73 m², vilket betyder att värdet har standardiserats till en kroppsyta på 1,73 kvadratmeter. Vid läkemedelsdosering kan ett absolut värde i mL/min ibland vara mer relevant eftersom läkemedlet ska doseras till den faktiska personen och inte till en standardiserad kroppsyta.

ProvsvarKan betydaViktigt att tänka på
GFR inom åldersanpassat referensintervallNjurarnas uppmätta filtrationsförmåga ligger inom laboratoriets förväntade intervall.Normal GFR utesluter inte annan njurskada, exempelvis albuminuri, blod i urinen eller strukturella förändringar.
Lätt sänkt GFRKan bero på tidig njurfunktionsnedsättning eller delvis vara åldersrelaterat.Behöver bedömas tillsammans med albuminuri, blodtryck, tidigare värden, ålder och medicinsk bakgrund.
Måttligt sänkt GFRTalar för tydligt nedsatt filtrationsförmåga och kan motsvara kronisk njursjukdom om förändringen är kvarstående.Graden av albuminuri, utvecklingen över tid och orsaken till njurskadan påverkar riskbedömningen.
Kraftigt sänkt GFRTalar för avancerad njurfunktionsnedsättning.Läkemedelsdoser, vätske- och elektrolytbalans samt behov av fortsatt njurmedicinsk uppföljning blir särskilt viktiga.
Stor skillnad mellan mGFR och eGFRKan tyda på att kreatinin eller cystatin C har påverkats av faktorer som inte direkt speglar njurarnas filtration.Det uppmätta värdet kan väga tyngre när ett exakt GFR krävs, men möjliga provtagnings- och beräkningsfel behöver också uteslutas.

Iohexolclearance är mer direkt än eGFR, men undersökningen är fortfarande beroende av att hela proceduren görs korrekt.

Exakt given dos och exakt tid mellan injektion och blodprov måste dokumenteras. Fel provtagningstid kan påverka det beräknade resultatet tydligt.

Blodprovet ska inte tas ur samma infart där iohexol gavs, eftersom rester av ämnet kan förorena provet och ge ett felaktigt resultat. Karolinska anger kontamination från samma infart som en vanlig felkälla.

Vid mycket låg njurfunktion behövs ofta längre tid innan provtagningen, eftersom iohexol ligger kvar längre i blodet. Ett för tidigt prov kan då ge en mindre tillförlitlig beräkning.

Resultatet måste också tolkas utifrån om det anges som relativt eller absolut GFR. Relativt GFR är korrigerat för kroppsyta och används ofta för att klassificera njurfunktion. Absolut GFR kan vara viktigare vid individuell läkemedelsdosering.

Iohexolclearance är alltså mer exakt, men inte magiskt. Om någon skriver fel klockslag, tar provet ur fel slang eller tappar bort dosen kan även njurarnas sanningsserum börja improvisera.

Vanliga frågor – FAQ

Iohexolclearance är en undersökning där man mäter hur snabbt njurarna filtrerar bort ämnet iohexol från blodet. Resultatet används för att beräkna uppmätt GFR.

eGFR är ett uppskattat värde som beräknas från kreatinin, cystatin C eller båda. Iohexolclearance mäter filtrationsförmågan med hjälp av ett ämne som tillförs blodet och ger därför ett uppmätt GFR.

En liten mängd iohexol sprutas in i ett blodkärl. Efter en bestämd tid tas ett eller flera blodprov där koncentrationen av iohexol mäts.

Vanligtvis inte. Vid plasma-clearance beräknas GFR från hur snabbt iohexol försvinner ur blodet, vilket innebär att någon dygnsurinsamling inte behövs.

Det beror på den förväntade njurfunktionen och vilket protokoll som används. Blodprovet tas ofta efter några timmar, men vid kraftigt nedsatt GFR kan senare eller flera provtagningar behövas.

Ja. Iohexol är ett jodhaltigt röntgenkontrastmedel. Vid clearanceundersökningen används en låg dos för att mäta njurarnas filtrationsförmåga.

Akuta reaktioner är ovanliga, men kan förekomma. Undersökningen ska inte göras om personen tidigare haft en allvarlig reaktion mot iohexol eller jodhaltigt röntgenkontrastmedel.

Vid bland annat tidigare allvarlig reaktion mot iohexol, feber på minst 38 grader, obehandlad manifest tyreotoxikos och vissa situationer med misstänkt eller nyupptäckt tyreoideacancer som kontraindikationer. Personen ska inte heller vara uttorkad.

Ja. Om iohexol nyligen använts vid en röntgenundersökning kan det finnas kvar i kroppen och störa analysen. Karolinska anger minst fyra dygns väntetid och minst sju dygn vid GFR under 20 mL/min/1,73 m².

Det är en etablerad och noggrann metod för att mäta GFR, men resultatet kan påverkas av fel dos, felaktig provtagningstid, kontamination och olämpligt provtagningsintervall. Därför måste undersökningen följa ett noggrant protokoll.

Kategori: Njurfunktionsundersökning

Ämne: Iohexolclearance, uppmätt GFR och njurarnas filtrationsförmåga

Nivå: Grundläggande

Senast uppdaterad: 2026-07-12

Viktigt: Texten är allmän information och ersätter inte individuell bedömning från vården. Iohexolclearance ska alltid tolkas tillsammans med ålder, kroppsstorlek, albuminuri, kreatinin, cystatin C, eGFR, läkemedel, tidigare njurvärden och den medicinska helheten.

Relaterade länkar

  • eGFR – uppskattning av njurarnas filtrationsförmåga
  • Kreatinin – blodprov som ofta används för att beräkna eGFR
  • Cystatin C – alternativ markör för beräkning av eGFR
  • Kreatininclearance – uppskattar filtration med kreatinin i blod och urin
  • GFR – mått på hur mycket vätska njurarnas glomeruli filtrerar
  • Albumin-kreatininkvot, ACR – visar om albumin läcker ut i urinen
  • Proteinuri – när mer protein än normalt finns i urinen
  • Kronisk njursjukdom – långvarig skada eller nedsatt funktion i njurarna
  • Läkemedel vid nedsatt njurfunktion – hur njurfunktionen kan påverka doseringen
  • När ska man söka vård? – vägledning vid blod i urinen, minskad urinmängd och försämrat mående