Kreatininclearance

Kreatininclearance är en undersökning som uppskattar hur snabbt njurarna renar blodet från kreatinin.
Beräkningen bygger på kreatinin i blodet, kreatinin i urin, urinmängden och hur länge urinen har samlats. Vanligtvis behöver all urin samlas under ett helt dygn.
Kreatininclearance mäter ungefär samma njurfunktion som GFR, men metoden är osäkrare än iohexolclearance och tenderar ofta att överskatta njurarnas verkliga filtrationsförmåga.

Snabbfakta om kreatininclearence

Blodprov och tidsbestämd urininsamling

mL/min eller mL/min/1,73 m²

Varierar med ålder, kroppsstorlek och laboratorium. Resultatet bedöms ofta mot samma ungefärliga nivåer som GFR

Njurfunktion, muskelmassa, köttintag, läkemedel, graviditet, urinmängd, felaktig insamlingstid och om någon urin missas under insamlingen

Kreatininclearance överskattar ofta verklig GFR eftersom en del kreatinin inte bara filtreras utan också utsöndras från njurarnas tubuli till urinen

Referensintervall kan variera och resultatet kan anges både med och utan korrigering för kroppsyta. Om längd och vikt har angetts rapporterar Karolinska kroppsytekorrigerat värde i mL/min/1,73 m². Annars anges ett absolut värde i mL/min.

Vad är kreatininclearance?

Kreatininclearance beskriver hur stor volym blodplasma som njurarna beräknas rena från kreatinin varje minut.

Kreatinin bildas kontinuerligt när musklerna omsätter kreatin. Ämnet transporteras med blodet till njurarna och lämnar kroppen via urinen.

För att beräkna clearance behöver laboratoriet veta:

koncentrationen av kreatinin i urinen
koncentrationen av kreatinin i blodet
den sammanlagda urinvolymen
exakt hur länge urinen har samlats


Beräkningen kan förenklat skrivas:
Kreatininclearance = urinens kreatinin × urinflödet ÷ blodets kreatinin

Urinflödet räknas fram genom att dela den totala urinmängden med insamlingstiden. Karolinska använder samma grundprincip och kan därefter korrigera resultatet för personens kroppsyta.
Kreatinin filtreras i njurarnas glomeruli, men en mindre mängd utsöndras också direkt från tubuli till urinen. Den tubulära utsöndringen blir relativt viktigare när njurfunktionen försämras. Därför kan kreatininclearance se bättre ut än den verkliga filtrationsförmågan.

Kreatininclearance är alltså njurmedicinens äldre bokföringsmetod. Den fungerar hyggligt när alla kvitton finns kvar, men tappar man bort en enda urinportion börjar hela årsredovisningen luta betänkligt.

Varför gör man undersökningen?

Kreatininclearance kan användas när vården vill uppskatta njurarnas filtrationsförmåga med hjälp av både blod och urin.

Undersökningen kan göras vid till exempel:

  • osäker njurfunktion
  • stor skillnad mellan olika eGFR-beräkningar
  • ovanlig muskelmassa eller kroppsstorlek
  • graviditet
  • läkemedelsdosering
  • misstanke om felvisande kreatininbaserat eGFR
  • uppföljning av njursjukdom
  • bedömning av urininsamling
  • forskningsundersökningar
  • när uppmätt GFR med iohexol inte finns tillgängligt

Tidsbestämd urininsamling för kreatininclearance kan övervägas om uppmätt GFR med en extern markör inte är tillgängligt och eGFR baserat på kreatinin och cystatin C bedöms vara otillförlitligt.

I dag används kreatininclearance betydligt mer selektivt än tidigare. För de flesta räcker eGFR baserat på kreatinin, cystatin C eller båda. När hög precision krävs rekommenderas i stället mätning med en extern markör, exempelvis iohexol.

Hur tolkar man kreatininclearance?

Kreatininclearance anges som mL/min eller som ett kroppsytekorrigerat värde i mL/min/1,73 m².

Resultatet ska alltid tolkas tillsammans med ålder, kroppsstorlek, kreatinin, cystatin C, eGFR, albuminuri, läkemedel, urininsamlingens kvalitet och medicinsk bakgrund.

ProvsvarKan betydaViktigt att tänka på
Clearance inom förväntat intervallNjurarnas beräknade filtrationsförmåga ligger ungefär inom förväntad nivå.Utesluter inte annan njurskada, exempelvis albuminuri, blod i urinen eller strukturella förändringar.
Lätt sänkt kreatininclearanceKan bero på tidig njurfunktionsnedsättning eller delvis vara åldersrelaterat.Behöver jämföras med eGFR, tidigare resultat, albuminuri och personens ålder och kroppsstorlek.
Tydligt sänkt kreatininclearanceTalar för nedsatt filtrationsförmåga.Läkemedelsdosering, elektrolyter, vätskebalans och fortsatt njurmedicinsk bedömning kan bli viktiga.
Högre kreatininclearance än förväntatKan bero på stor kreatininutsöndring, graviditet, hög filtration eller fel i urininsamlingen.Metoden kan även överskatta GFR eftersom kreatinin utsöndras från tubuli. Ett högt värde betyder därför inte alltid ovanligt bra njurar.
Stor skillnad mot eGFR eller iohexolclearanceKan bero på muskelmassa, tubulär kreatininutsöndring, läkemedel eller felaktig urininsamling.Iohexolclearance ger vanligen ett mer tillförlitligt mått när exakt GFR behövs.

Den största praktiska felkällan är urininsamlingen. Om en urinportion missas blir den uppmätta mängden kreatinin och den totala urinvolymen för låg, vilket kan ge ett missvisande clearancevärde.

Vid dygnsurin töms blåsan normalt i toaletten när insamlingen startar och klockslaget antecknas. Därefter samlas all urin under 24 timmar. Exakt 24 timmar senare samlas även den sista urinportionen.

Om man glömmer att samla en portion behöver insamlingen ofta göras om. Dygnsurin är på det sättet ett ovanligt kompromisslöst samarbete: njurarna producerar materialet och patienten får inte missa en enda leverans.

Även för lång eller för kort insamlingstid kan påverka resultatet. Därför måste start- och sluttid anges korrekt.

Köttintag och hård fysisk aktivitet kan tillfälligt påverka kreatininproduktionen. Vissa läkemedel kan också påverka kreatinin i blodet genom att hämma den tubulära utsöndringen utan att den verkliga GFR förändrats i motsvarande grad.

Kreatininclearance kan rapporteras som ett absolut värde eller korrigeras till standardkroppsytan 1,73 m². Det absoluta värdet kan vara relevant vid viss läkemedelsdosering, medan det relativa värdet är lättare att jämföra mellan personer och med vanliga GFR-kategorier.

Kreatininclearance är alltså ett prov som kräver både fungerande njurar och administrativ disciplin. Laboratoriet kan göra avancerade beräkningar, men det kan tyvärr inte matematiskt återskapa den urinportion som hamnade på bensinmacken utanför Nyköping.

Vanliga frågor – FAQ

Kreatininclearance är en beräkning av hur snabbt njurarna renar blodplasman från kreatinin.

Vanligtvis samlas all urin under 24 timmar. Kreatinin mäts i urinen och i ett blodprov, och resultatet beräknas utifrån urinmängd och insamlingstid.

Ofta används 24-timmarsinsamling, men andra noggrant tidsbestämda insamlingar kan förekomma. Det viktiga är att all urin samlas och att start- och sluttiden är exakt dokumenterade.

Insamlingen blir osäker och behöver ofta göras om. En missad portion kan ge fel urinvolym och fel mängd utsöndrat kreatinin.

eGFR beräknas från ett blodprov och personuppgifter. Kreatininclearance använder både blodkreatinin och tidsbestämd urininsamling.

Kreatininclearance använder kroppens eget kreatinin och påverkas starkt av urininsamlingen och tubulär utsöndring. Iohexolclearance använder ett tillfört filtrationsämne och ger vanligen ett mer tillförlitligt uppmätt GFR.

En del kreatinin utsöndras direkt från tubuli till urinen utöver det som filtreras i glomeruli. Resultatet kan därför bli högre än verklig GFR, särskilt vid nedsatt njurfunktion.

Ja, ibland. Vissa läkemedelsrekommendationer bygger fortfarande på kreatininclearance, ofta uppskattad med Cockcroft–Gaults formel. Det är dock inte samma sak som uppmätt kreatininclearance från dygnsurin.

Nej. Man kan ha albuminuri, blod i urinen eller annan njurskada trots relativt bevarad filtrationsförmåga.

Det används fortfarande i vissa situationer, men Karolinska beskriver det som en äldre och osäker metod som i de flesta fall kan ersättas av eGFR eller cystatin C. När exakt GFR behövs är iohexolclearance bättre.

Kategori: Njurfunktionsundersökning

Ämne: Kreatininclearance, dygnsurin och GFR

Nivå: Grundläggande

Senast uppdaterad: 2026-07-12

Viktigt: Texten är allmän information och ersätter inte individuell bedömning från vården. Kreatininclearance ska alltid tolkas tillsammans med hur urinen samlats, exakt insamlingstid, urinvolym, kreatinin, cystatin C, eGFR, albuminuri, läkemedel, kroppsstorlek och medicinsk bakgrund.

Relaterade länkar

  • Iohexolclearance – mer noggrann mätning av njurarnas filtrationsförmåga
  • eGFR – uppskattning av GFR från kreatinin, cystatin C eller båda
  • Kreatinin – avfallsämne som används för att bedöma njurfunktionen
  • Cystatin C – alternativ markör för beräkning av eGFR
  • Dygnsurin – insamling av all urin under 24 timmar
  • GFR – mått på njurarnas glomerulära filtrationsförmåga
  • Albumin-kreatininkvot, ACR – visar om albumin läcker ut i urinen
  • Proteinuri – när mer protein än normalt finns i urinen
  • Läkemedel vid nedsatt njurfunktion – hur njurfunktionen påverkar läkemedelsdosering
  • När ska man söka vård? – vägledning vid försämrad njurfunktion och minskad urinmängd