Urinsediment
Urinsediment är en mikroskopisk undersökning av urin som kan visa blodkroppar, njurceller, cylindrar, kristaller och andra partiklar.
Provet används framför allt när urinstickan visar blod eller protein, när njurfunktionen försämras eller när man misstänker inflammation eller skada i njurarna.
Urinsediment bedöms alltid tillsammans med urinsticka, proteinuri, albumin-kreatininkvot, urinodling, kreatinin, eGFR, blodtryck, symtom och den medicinska helheten.
Snabbfakta om urinsediment
Typ |
Enhet |
Normalvärde |
Påverkas av |
Bra att veta |
|
Urinprov med mikroskopisk analys |
Antal celler eller fynd per synfält eller enligt laboratoriets egen gradering |
0–3 erytrocyter och 0–3 leukocyter. Hyalina cylindrar kan förekomma normalt, medan granulerade, vax- och cellcylindrar normalt inte ska ses |
Njursjukdom, urinvägsinfektion, menstruation, fysisk ansträngning, uttorkning, njursten, läkemedel, provtagningsteknik samt hur snabbt provet transporteras och analyseras |
Cylindrar bildas i njurarnas tubuli. Vilken typ av cylinder som finns kan därför ge ledtrådar om var i njuren en skada eller inflammation sitter |
Referensvärden och rapporteringssätt varierar mellan laboratorier. Det rekommenderas att urinsediment beställs med en tydlig frågeställning, exempelvis misstanke om cylindrar. Urinsticka utförs där alltid i samband med sedimentanalysen.
Vad är urinsediment?
Urin innehåller normalt vatten, salter, avfallsämnen och ett mindre antal celler och partiklar.
Vid urinsediment centrifugeras urinen så att celler och andra partiklar samlas på botten. Materialet undersöks sedan i mikroskop eller analyseras med ett automatiserat instrument.
I sedimentet kan laboratoriet bland annat leta efter:
Erytrocyter – röda blodkroppar
Leukocyter – vita blodkroppar
Epitelceller – celler från njurarna eller urinvägarna
Cylindrar – avtryck som har bildats inuti njurarnas tubuli
Kristaller – utfällningar av salter och andra ämnen
Bakterier, jästsvamp och andra mikroorganismer
Fett och fettdroppar
Cylindrar bildas när protein och andra ämnen formas efter insidan av njurarnas tubuli. De ser därför ungefär ut som små mikroskopiska avgjutningar av njurens rörsystem.
Innehållet i cylindern kan ge viktig information. Den kan exempelvis innehålla röda blodkroppar, vita blodkroppar, njurceller, fett eller nedbrutet cellmaterial.
Urinsedimentet är alltså njurarnas brottsplatsundersökning. Urinstickan säger att något har hänt, medan mikroskopet försöker hitta fotspår, cellrester och den misstänkt cylinderformade flyktbilen.
Varför tar man provet?
Urinsediment tas för att undersöka om urinens celler och partiklar ger tecken på njur- eller urinvägssjukdom.
Provet kan tas vid till exempel:
- blod på urinstickan
- protein i urinen
- synligt blod i urinen
- akut eller kronisk njursjukdom
- misstänkt njurinflammation
- misstänkt vaskulit
- urinvägsinfektion eller njurbäckeninflammation
- minskad urinmängd
- svullnad och högt blodtryck
- snabbt stigande kreatinin
- misstänkt tubulär njurskada
- uppföljning efter njurtransplantation
Urinsediment är särskilt viktigt när man misstänker glomerulonefrit, alltså inflammation i njurarnas filter. Förändrade röda blodkroppar och erytrocytcylindrar kan då ge starka ledtrådar om att blodet kommer från njurens glomeruli snarare än från urinblåsan eller andra delar av urinvägarna.
Vid akut njurskada kan urinsedimentet också hjälpa till att skilja mellan olika orsaker. Tubulära celler och många brunaktiga granulerade cylindrar kan exempelvis tala för akut tubulär skada.
Hur tolkar man urinsediment?
Urinsediment tolkas utifrån vilka celler, cylindrar, kristaller och andra strukturer som finns i provet.
Ett enstaka fynd räcker sällan för att ställa en diagnos. Resultatet behöver bedömas tillsammans med urinsticka, proteinuri, urinodling, kreatinin, eGFR, blodtryck, läkemedel, symtom och utvecklingen över tid.
| Provsvar | Kan betyda | Viktigt att tänka på |
|---|---|---|
| Normalt eller sparsamt sediment | Inga tydliga tecken på större cellläckage eller aktiva cylindrar i det aktuella provet. | Utesluter inte njursjukdom. Många kroniska njursjukdomar kan ha ett relativt stillsamt eller normalt sediment. |
| Erytrocyter eller förändrade erytrocyter | Kan bero på blödning någonstans i urinvägarna. Dysmorfa, alltså formförändrade, erytrocyter talar mer för glomerulärt ursprung. | Menstruation, fysisk ansträngning, urinvägsinfektion och njursten kan påverka. Proteinuri och cylindrar gör njurorsak mer misstänkt. |
| Erytrocytcylindrar | Talar starkt för blödning och inflammation i njurarnas glomeruli, exempelvis vid glomerulonefrit eller vaskulit. | Är ett betydelsefullt fynd, särskilt tillsammans med stigande kreatinin, proteinuri, högt blodtryck eller minskad urinmängd. |
| Leukocyter eller leukocytcylindrar | Kan ses vid infektion eller inflammation. Leukocytcylindrar kan tala för njurbäckeninflammation eller tubulointerstitiell nefrit. | Urinodling behövs ofta. Leukocyter utan bakterier kan förekomma vid läkemedelsreaktion eller annan inflammation i njuren. |
| Granulerade, epitelcells- eller vaxcylindrar | Kan tala för skada i njurarnas tubuli eller mer uttalad och långvarig njurpåverkan. | Många brunaktiga granulerade cylindrar är typiska vid akut tubulär skada. Vaxcylindrar kan ses vid avancerad kronisk njursjukdom. |
Ett normalt urinsediment betyder inte automatiskt att njurarna är friska. Diabetesrelaterad njursjukdom, högt blodtryck och flera kroniska njurtillstånd kan ge proteinuri eller nedsatt eGFR utan stora mängder celler eller cylindrar.
Röda blodkroppar kan komma från hela urinvägen. Om de ser normala ut kan blödningen exempelvis komma från njursten, urinledare, urinblåsa eller urinrör. Om de är tydligt formförändrade och förekommer tillsammans med protein eller erytrocytcylindrar blir njurarnas glomeruli mer misstänkta.
Leukocyter kan förekomma vid vanlig urinvägsinfektion. Leukocytcylindrar är mer njurspecifika eftersom cylindrarna har bildats inne i tubuli. De kan bland annat ses vid njurbäckeninflammation och tubulointerstitiell nefrit.
Hyalina cylindrar består främst av protein och kan förekomma även hos friska, särskilt vid uttorkning eller efter fysisk ansträngning. Granulerade, cellinnehållande eller vaxartade cylindrar är däremot mer förknippade med njurskada och behöver tolkas noggrannare.
Kristaller är vanliga och behöver inte betyda sjukdom. Deras betydelse beror på typ, mängd, urinens pH, symtom och om personen har njursten eller någon ämnesomsättningssjukdom. Vissa fynd, som sexkantiga cystinkristaller, är däremot mer specifika.
Urinsedimentet kommer alltså sällan med en färdig diagnos och stämplad utredningsplan. Det lämnar snarare över en påse med röda blodkroppar, tre cylindrar och en misstänkt kristall och säger: ”Jag hittade det här i tubuli. Resten får nefrologen reda ut.”
Vanliga frågor – FAQ
Kategori: Urinprov
Ämne: Urinsediment, celler, cylindrar och kristaller
Nivå: Grundläggande
Senast uppdaterad: 2026-07-12
Viktigt: Texten är allmän information och ersätter inte individuell bedömning från vården. Urinsediment ska alltid tolkas tillsammans med urinsticka, proteinuri, albumin-kreatininkvot, urinodling, kreatinin, eGFR, blodtryck, läkemedel, symtom och hur personen mår.