BLODTRYCKSSÄNKANDE LÄKEMEDEL
ACE-hämmare och ARB
ACE-hämmare och ARB är blodtryckssänkande läkemedel som också kan skydda njurarna och hjärtat.
De används ofta vid kronisk njursjukdom, särskilt när det finns albumin eller protein i urinen. Genom att minska trycket inne i njurarnas små filter kan läkemedlen bromsa njurskadan – även när blodtrycket inte är dramatiskt högt.
Två läkemedelsgrupper med nästan samma arbetsbeskrivning. Lite olika metod, samma kontorslandskap.
Snabbfakta
|
Typ |
Blodtryckssänkande och njurskyddande läkemedel |
|
Aktiv substans |
Varierar beroende på preparat, till exempel enalapril, ramipril, losartan eller kandesartan. |
|
Beredningsform |
Tablett |
|
Används vid |
Högt blodtryck, kronisk njursjukdom, albuminuri, hjärtsvikt och ibland efter hjärtinfarkt |
Viktigt att veta
ACE-hämmare och ARB påverkar samma hormonsystem men på olika sätt. De ska normalt inte användas tillsammans.
Efter insättning och dosändring behöver blodtryck, kreatinin och kalium följas upp. Ett mindre stigande kreatininvärde kan vara väntat, medan ett tydligare stigande värde eller högt kalium behöver bedömas.
ACE-hämmare kan orsaka torrhosta. Då kan en ARB ibland vara ett bättre alternativ.
Vid kräkningar, diarré eller tydlig vätskebrist kan särskilda råd om tillfälligt uppehåll behövas. Följ alltid instruktionerna från din mottagning och improvisera inte läkemedelspaus som om du vore medicinsk jazzmusiker.
Vad är ACE-hämmare och ARB?
ACE-hämmare och ARB påverkar kroppens renin–angiotensin–aldosteronsystem, ofta förkortat RAAS.
Det är ett hormonsystem som hjälper kroppen att reglera blodtryck, blodkärl, saltbalans och vätskemängd. Systemet är användbart när kroppen verkligen behöver höja blodtrycket, men vid högt blodtryck, hjärtsvikt eller njursjukdom kan det ligga på lite väl hårt.
ACE-hämmare minskar bildningen av hormonet angiotensin II.
ARB blockerar den receptor som angiotensin II normalt binder till.
I båda fallen vidgas blodkärlen och blodtrycket sjunker. Trycket minskar även inne i njurarnas glomeruli – de små kärlnystan där blodet filtreras.
Det är alltså inte bara blodtryckstabletter. De kan också fungera som stötdämpare för njurarnas filter, vilket låter betydligt trevligare än ännu en medicin som ”påverkar hemodynamiken”.
Varför används ACE-hämmare och ARB?
ACE-hämmare och ARB kan användas för att:
- sänka ett för högt blodtryck
- minska mängden albumin eller protein i urinen
- bromsa utvecklingen av kronisk njursjukdom
- skydda njurarna vid diabetes
- behandla hjärtsvikt
- minska belastningen på hjärtat efter vissa hjärtinfarkter
Vid kronisk njursjukdom är läkemedlen särskilt viktiga när det finns albuminuri eller proteinuri.
Albumin i urinen visar att njurarnas filter läcker. ACE-hämmare och ARB kan minska läckaget genom att sänka trycket i glomeruli. Effekten kan därför vara njurskyddande även hos personer vars blodtryck inte verkar särskilt imponerat av situationen.
Så tar du ACE-hämmare eller ARB
Läkemedlet tas vanligtvis en eller två gånger om dagen.
Det kan oftast tas med eller utan mat. Försök ta dosen vid ungefär samma tid varje dag, eftersom kroppen uppskattar rutiner även när resten av livet har en annan uppfattning.
Dosering och rutiner
ACE-hämmare och ARB tas vanligtvis en eller två gånger om dagen, beroende på vilket läkemedel du använder.
Följ alltid doseringen i din ordination. Behandlingen börjar ofta med en lägre dos som sedan höjs stegvis utifrån:
- blodtryck
- njurfunktion
- kaliumvärde
- biverkningar
- andra läkemedel
Ta läkemedlet vid ungefär samma tid varje dag.
Om du glömmer en dos ska du följa instruktionerna för det aktuella läkemedlet. Ta inte dubbel dos för att kompensera.
Praktiskt viktigt
Läkemedlet kan oftast tas med eller utan mat.
Blodtryck, kreatinin och kalium behöver vanligtvis kontrolleras efter insättning och dosökning.
Res dig lugnt om du blir yr, särskilt i början av behandlingen eller efter en dosändring.
Vid kräkningar, diarré, feber eller tydlig vätskebrist kan särskilda råd om tillfälligt uppehåll behövas. Följ instruktionerna från din mottagning.
Sluta inte med behandlingen bara för att blodtrycket ser bra ut. Det kan vara medicinen som sköter sitt jobb, inte kroppen som plötsligt blivit självgående.
Provtagning och uppföljning
Innan behandlingen börjar kontrolleras vanligtvis:
- blodtryck
- kreatinin
- eGFR
- kalium
- ibland natrium
Nya prover behöver normalt tas efter att behandlingen har satts in och efter större dosändringar.
Hur snabbt proverna tas beror på njurfunktion, kaliumvärde, ålder, övriga läkemedel och andra riskfaktorer. Vid stabil behandling följs värdena därefter regelbundet.
Ett mindre stigande kreatininvärde kan vara väntat när behandlingen startas. Det beror på att trycket inne i glomeruli minskar och betyder inte automatiskt att läkemedlet skadar njurarna.
En tydligare eller fortsatt försämring behöver däremot bedömas. Då kan läkaren bland annat kontrollera:
- vätskebrist
- lågt blodtryck
- samtidig behandling med vätskedrivande läkemedel
- användning av NSAID
- förträngning i njurartärerna
- andra orsaker till akut njurpåverkan
Även kalium kan stiga efter insättning eller dosökning. Därför är blodproverna en del av behandlingen och inte vårdens sätt att samla på provrör.
Biverkningar och viktiga varningar
De flesta kan använda ACE-hämmare eller ARB utan allvarliga problem, men biverkningar förekommer.
Vanliga/viktiga biverkningar
- yrsel
- trötthet
- lågt blodtryck
- förhöjt kalium
- stigande kreatinin
- försämrad njurfunktion vid exempelvis uttorkning
- torrhosta vid behandling med ACE-hämmare
Yrsel är vanligast i början eller efter en dosökning. Res dig lugnt om du känner dig ostadig.
Kontakta vården vid
- svullnad i ansikte, läppar, tunga eller svalg
- andningssvårigheter
- svimning eller mycket kraftig yrsel
- uttalad muskelsvaghet eller hjärtklappning
- kraftigt minskad urinmängd
- misstänkt allvarlig allergisk reaktion
Plötslig svullnad kan vara angioödem. Det är ovanligt men kan bli allvarligt, särskilt om luftvägarna påverkas.
Viktig varning
ACE-hämmare och ARB kan höja kaliumvärdet och påverka njurfunktionen, särskilt vid vätskebrist, lågt blodtryck eller tillsammans med vissa andra läkemedel.
Kontakta vården om du får:
- kraftig yrsel eller svimningskänsla
- tydligt minskad urinmängd
- uttalad muskelsvaghet
- hjärtklappning
- svullnad i ansikte, läppar, tunga eller svalg
Svullnad i mun eller svalg kan vara angioödem och kräver omedelbar vård.
Vid kräkningar, diarré, hög feber eller mycket dåligt vätskeintag kan risken för akut njurpåverkan öka. Följ de särskilda instruktioner du fått från din mottagning om tillfälligt uppehåll.
Ta inte ACE-hämmare och ARB tillsammans, om det inte uttryckligen ordinerats av specialist. Kombinationen ökar risken för högt kalium, lågt blodtryck och försämrad njurfunktion.
Kalium och njurfunktion
ACE-hämmare och ARB kan höja kaliumhalten i blodet.
Risken är större vid:
- nedsatt njurfunktion
- diabetes
- hög ålder
- uttorkning
- behandling med kaliumsparande vätskedrivande läkemedel
- användning av kaliumtillskott
- användning av vissa saltersättningar
- samtidig behandling med andra läkemedel som höjer kalium
Högt kalium ger ofta inga tydliga symtom. Vid kraftigare stegring kan man få muskelsvaghet, domningar, hjärtklappning eller störningar i hjärtrytmen.
Ändra inte kosten och sluta inte med läkemedlet enbart för att kaliumvärdet ligger något högt. Vården behöver bedöma helheten och kan exempelvis justera dosen, se över andra läkemedel eller behandla det höga kaliumvärdet.
Vid magsjuka och vätskebrist
Kräkningar, diarré, hög feber eller mycket dåligt vätskeintag kan öka risken för akut njurpåverkan.
Vissa patienter får därför individuella instruktioner om att tillfälligt göra uppehåll med ACE-hämmare eller ARB vid tydlig uttorkning.
Gör inte detta till en egen årlig tradition. Fråga behandlande mottagning vilka regler som gäller för just dig.
Torrhosta och angioödem
Torrhosta
ACE-hämmare kan orsaka en envis torrhosta.
Hostan beror bland annat på att ämnet bradykinin bryts ner långsammare. Den är inte farlig, men kan vara besvärande och försvinner inte alltid direkt efter avslutad behandling.
Om hostan blir störande kan läkaren ibland byta från en ACE-hämmare till en ARB.
ARB orsakar betydligt mer sällan samma typ av hosta eftersom läkemedelsgruppen påverkar RAAS på ett annat sätt.
Angioödem
ACE-hämmare kan i sällsynta fall orsaka angioödem med svullnad i exempelvis:
- läppar
- tunga
- ansikte
- svalg
Svullnad i mun eller svalg kan påverka andningen och kräver omedelbar vård.
Den som har fått angioödem av en ACE-hämmare ska normalt inte börja använda samma läkemedelsgrupp igen utan en noggrann medicinsk bedömning.
Interaktioner
ACE-hämmare och ARB kan påverkas av andra läkemedel. Berätta därför för läkare och apotek vilka receptbelagda läkemedel, receptfria preparat och kosttillskott du använder.
Graviditet och amning
ACE-hämmare och ARB ska inte användas under graviditet eftersom de kan skada fostrets njurar och utveckling.
Den som planerar graviditet bör kontakta sin läkare i god tid för att byta till en lämpligare behandling.
Kontakta vården snarast om du blir gravid medan du använder en ACE-hämmare eller ARB. Sluta eller ändra inte behandlingen utan att samtidigt få medicinska instruktioner.
Vilka läkemedel som kan användas under amning beror bland annat på vilket preparat det gäller, barnets ålder och den behandlades medicinska behov. Detta behöver bedömas individuellt.
ACE-hämmare eller ARB?
ACE-hämmare och ARB har liknande användningsområden och ger i många fall jämförbara effekter på blodtryck, hjärta och njurar.
ACE-hämmare används ofta som ett första alternativ.
ARB kan vara ett alternativ om en ACE-hämmare orsakar besvärande torrhosta eller inte tolereras av andra skäl.
Valet påverkas bland annat av:
- orsaken till behandlingen
- njurfunktion
- kaliumvärde
- blodtryck
- andra sjukdomar
- tidigare biverkningar
- övriga läkemedel
Man använder normalt antingen en ACE-hämmare eller en ARB – inte båda samtidigt.
De är ungefär som två personer som kan utföra samma arbete. Man behöver sällan anställa båda för att stå vid samma kopiator.
FAQ
Vanliga frågor
Information
Senast uppdaterad
Juli 2026
Medicinsk information
Texten är generell information och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning.
Dosering, provtagning och åtgärder vid sjukdom behöver anpassas efter vilket läkemedel du använder, din njurfunktion, dina provsvar och övrig behandling.
Ändra inte dosen och avsluta inte behandlingen utan att först kontakta behandlande läkare eller mottagning.
Viktigt
Informationen på Njurpaj ersätter inte individuell medicinsk rådgivning.
Din ordination och instruktionerna från njur-, hjärt- eller specialistmottagningen gäller alltid före generell information.
Ändra aldrig dosen och sluta aldrig med ACE-hämmare eller ARB utan kontakt med behandlande läkare.