VÄTSKEDRIVANDE LÄKEMEDEL

Spironolakton

Spironolakton är ett kaliumsparande vätskedrivande läkemedel som bland annat används vid hjärtsvikt, vätskeansamling och vissa former av högt blodtryck.

Till skillnad från furosemid gör spironolakton att kroppen håller kvar mer kalium. Det kan vara användbart, men kräver kontroll av både kalium och njurfunktion – annars kan den där sparsamheten gå från småländsk till direkt olämplig.

Snabbfakta

Typ

Kaliumsparande vätskedrivande läkemedel och mineralkortikoidreceptorantagonist, MRA.

Aktiv substans

Spironolakton.

Beredningsform


Främst tabletter i olika styrkor.

Används vid

Hjärtsvikt, ödem, svårbehandlat högt blodtryck, förhöjd aldosteronproduktion och vissa andra tillstånd med vätske- och saltansamling. Spironolakton och eplerenon är exempel på MRA som används vid hjärtsvikt.

Viktigt att veta

Spironolakton kan höja kaliumhalten i blodet. Risken är större vid nedsatt njurfunktion och tillsammans med andra läkemedel eller tillskott som höjer kalium.

Vad är spironolakton?

Spironolakton blockerar effekten av hormonet aldosteron. Aldosteron gör normalt att njurarna håller kvar natrium och vatten samtidigt som mer kalium lämnar kroppen.

När aldosteronets effekt blockeras utsöndras mer natrium och vatten i urinen, medan mer kalium stannar kvar. Den vätskedrivande effekten är vanligtvis svagare än hos furosemid, men läkemedlet har andra viktiga effekter, särskilt vid hjärtsvikt.

Spironolakton används därför inte bara för att minska svullnad. Vid vissa former av hjärtsvikt kan behandlingen även motverka skadliga effekter av långvarigt förhöjd aldosteronaktivitet.

Det är alltså ett vätskedrivande läkemedel med broms på kaliumutgången. Praktiskt när balansen är rätt, mindre charmigt när kalium börjar samla möbler i blodbanan.

Varför används spironolakton?

Spironolakton används bland annat för att:

  • behandla hjärtsvikt
  • minska vätskeansamling och svullnad
  • behandla svårkontrollerat högt blodtryck
  • behandla förhöjd produktion av aldosteron
  • minska vätskeansamling vid vissa lever- och njursjukdomar
  • motverka kaliumförlust som orsakas av andra vätskedrivande läkemedel

Vid hjärtsvikt används spironolakton ofta tillsammans med andra behandlingar. Läkemedlet ger en relativt svag vätskedrivande effekt men kan samtidigt ha viktiga långsiktiga effekter genom att blockera aldosteron.

Så tar du spironolakton

Spironolakton ska tas enligt läkarens ordination. Dosen varierar beroende på varför läkemedlet används, njurfunktionen, kaliumhalten och vilka andra läkemedel du tar.

Dosering och rutiner

  • Ta läkemedlet vid ungefär samma tid varje dag.
  • Det tas ofta en gång dagligen.
  • Vid högre doser kan behandlingen ibland delas upp.
  • Ta gärna tabletten i samband med mat om du fått den instruktionen.
  • Ändra inte dosen på egen hand.
  • Ta inte dubbel dos för att kompensera för en glömd dos.
  • Sluta inte med behandlingen utan kontakt med läkare.

    Eftersom läkemedlet är vätskedrivande tas det ofta tidigare på dagen. Effekten är dock inte alltid lika omedelbart toalettcentrerad som med furosemid.

Praktiskt viktigt

Undvik kaliumtillskott och kaliumbaserade saltersättningar om de inte uttryckligen ordinerats.

Kontakta mottagningen vid:

  • kräkningar eller långvarig diarré
  • feber och svårt att få i dig vätska
  • tydligt minskad urinmängd
  • snabb viktförändring
  • uttalad yrsel eller svaghet

Vid magsjuka eller uttorkning kan både njurfunktion och kalium förändras snabbt. Det är då olämpligt att improvisera med dosen från soffan och ett halvt paket blåbärssoppa.

Provtagning och uppföljning

Vid behandling med spironolakton följs framför allt:

  • kalium
  • kreatinin
  • eGFR
  • natrium
  • blodtryck
  • vikt och svullnad
  • tecken på uttorkning
  • behandlingseffekt

Kalium och kreatinin behöver kontrolleras regelbundet, särskilt efter insättning, doshöjning eller förändringar i andra läkemedel. Risken för hyperkalemi är större vid nedsatt njurfunktion.

Spironolaktonkoncentrationen mäts normalt inte i blodet. Uppföljningen bygger i stället på kalium, njurfunktion, blodtryck, symtom och behandlingseffekt.

Biverkningar och viktiga varningar

Alla får inte biverkningar. Risken påverkas bland annat av dos, njurfunktion, ålder och vilka andra läkemedel som används.

Vanliga/viktiga biverkningar
  • förhöjt kalium
  • lågt natrium
  • yrsel
  • lågt blodtryck
  • trötthet
  • illamående eller
  • magbesvär muskelkramper
  • ömma bröst
  • bröstförstoring hos män
  • menstruationsrubbningar minskad sexlust eller erektionsproblem
  • stigande kreatinin eller försämrad njurfunktion

Gynekomasti, ömma bröst, menstruationsrubbningar och impotens är kända biverkningar och hänger samman med att spironolakton även påverkar könshormonreceptorer.

Kontakta vården vid
  • hjärtklappning eller oregelbunden puls
  • uttalad muskelsvaghet
  • kraftiga muskelkramper
  • förvirring eller ovanlig slöhet
  • svår yrsel eller svimning
  • mycket minskad urinmängd
  • snabb försämring av njurfunktionen
  • kraftiga kräkningar eller diarré
  • uttalad svullnad eller andfåddhet
  • besvärande bröstförstoring eller bröstsmärta
  • hudutslag med blåsor eller slemhinnepåverkan


    Svår hyperkalemi kan bland annat ge muskelsvaghet och påverka hjärtrytmen. Symtomen kan dock vara ospecifika eller ibland saknas helt, vilket är varför blodprovet får göra jobbet i stället för magkänslan.

Viktig varning

Spironolakton kan orsaka allvarligt förhöjt kalium, särskilt vid nedsatt njurfunktion eller tillsammans med andra läkemedel som höjer kalium.

Ta inte kaliumtabletter, kaliumrika saltersättningar eller andra kaliumsparande läkemedel utan att behandlingen är ordinerad och följs av vården.

Kalium är livsnödvändigt. Det betyder dessvärre inte att mer alltid är bättre. Samma princip gäller för övrigt både salt, solljus och släktmiddagar.

Kalium och njurfunktion

Spironolakton verkar i njurarna och minskar utsöndringen av kalium.

Vid nedsatt njurfunktion har kroppen redan svårare att göra sig av med kalium. Kombinationen kan därför leda till hyperkalemi, särskilt om läkemedlet används tillsammans med ACE-hämmare, ARB, ciklosporin, takrolimus eller kaliumtillskott.

Spironolakton ska inte användas vid akut njursvikt, kraftigt nedsatt njurfunktion, utebliven urinproduktion eller redan förhöjt kalium enligt produktinformationen.

Ett mindre stigande kreatinin kan ibland ses efter insättning, men större förändringar behöver bedömas tillsammans med kalium, blodtryck, vätskebalans och andra läkemedel.

Bröstförstoring och hormonella biverkningar

Spironolakton blockerar inte bara aldosteronreceptorn. Det kan även påverka androgen- och progesteronreceptorer.

Det kan bland annat orsaka:

  • ömma bröst
  • bröstförstoring hos män
  • menstruationsrubbningar
  • minskad sexlust
  • erektionsproblem

Besvären är ofta dosberoende och kan minska efter dosändring eller byte till ett annat läkemedel. Eplerenon kan ibland vara ett alternativ om hormonella biverkningar blir besvärliga, eftersom det är mer selektivt.

Kontakta behandlande läkare om sådana biverkningar uppstår. Avsluta inte behandlingen på egen hand, även om bröstkörtlarna plötsligt börjat driva ett eget expansionsprojekt.

Interaktioner

Spironolakton kan påverkas av flera andra läkemedel, framför allt sådana som påverkar kalium, njurfunktion eller blodtryck.

Särskild försiktighet behövs tillsammans med:

  • ACE-hämmare
  • angiotensinreceptorblockerare, ARB
  • andra kaliumsparande läkemedel
  • kaliumtillskott
  • ciklosporin
  • takrolimus
  • trimetoprim och trimetoprim-sulfametoxazol
  • andra vätskedrivande läkemedel
  • blodtryckssänkande läkemedel
  • läkemedel som påverkar njurfunktionen

ACE-hämmare tillsammans med spironolakton kan orsaka hyperkalemi, särskilt vid nedsatt njurfunktion. Samtidig användning kräver därför noggrann dosering och övervakning.

Kombinationen med ciklosporin rekommenderas inte i produktinformationen eftersom båda läkemedlen kan höja kaliumhalten kraftigt.

Antiinflammatoriska värktabletter, NSAID, kan öka risken för njurpåverkan och hyperkalemi samt minska den vätskedrivande effekten.

Exempel är:

  • ibuprofen
  • naproxen
  • diklofenak

Risken är särskilt stor vid njursjukdom, uttorkning eller samtidig behandling med ACE-hämmare eller ARB.

Fråga läkare eller apotek före användning. Receptfritt är fortfarande inte samma sak som konsekvensfritt.

Antiinflammatoriska värktabletter, NSAID, kan öka risken för njurpåverkan Undvik att på egen hand öka intaget av mycket kaliumrika produkter om du har fått råd att begränsa kalium.

Var särskilt försiktig med:

  • kaliumbaserade saltersättningar
  • kaliumdrycker
  • vissa sport- och återhämtningsdrycker
  • kosttillskott med kalium

Det betyder inte att alla som tar spironolakton måste förvisa bananen från kommunen. Kostråden ska anpassas efter blodprover och njurfunktion.

Kontrollera naturpreparat och kosttillskott med läkare eller apotek.

Produkter som påverkar:

  • kalium
  • blodtryck
  • vätskebalans
  • njurfunktion
  • hjärtrytm

kan vara olämpliga tillsammans med spironolakton.

Ett örtte kan mycket väl vara mysigt. Det kvalificerar det inte automatiskt som nefrologiskt genomtänkt.

Antiinflammatoriska värktabletter, NSAID, kan öka risken för njurpåverkan och Alkohol kan förstärka yrsel och blodtrycksfall.

Var särskilt försiktig om du har lågt blodtryck, tar flera blodtryckssänkande läkemedel eller nyligen haft diarré eller kräkningar.

Graviditet och amning

Spironolakton ska användas under graviditet endast efter läkarbedömning. Eftersom läkemedlet påverkar könshormonreceptorer behöver behandlingen bedömas särskilt noggrant.

Vid graviditet, graviditetsönskemål eller amning ska behandlande läkare kontaktas.

Sluta inte på egen hand, eftersom tillståndet som behandlas – exempelvis hjärtsvikt eller svår vätskeansamling – också kan innebära risker.

Spironolakton och eplerenon

Spironolakton och eplerenon tillhör båda gruppen MRA och blockerar aldosteronreceptorn.

Eplerenon är mer selektivt och ger därför vanligtvis färre hormonella biverkningar som bröstförstoring och ömma bröst. Spironolakton är däremot äldre, välbeprövat och ofta billigare.

Läkemedlen ska inte tas tillsammans och ska inte bytas milligram för milligram utan läkarordination.

Ett byte kan bli aktuellt vid:

  • besvärande gynekomasti
  • ömma bröst
  • sexuella biverkningar
  • annan individuell tolerans
  • behov av justerad hjärtsviktsbehandling

Båda kan höja kalium och kräver uppföljning av njurfunktion.

FAQ

Vanliga frågor

Ja. Det är ett kaliumsparande vätskedrivande läkemedel, men den vätskedrivande effekten är ofta mildare än hos furosemid.

Spironolakton är den aktiva substansen. Aldactone är ett äldre och välkänt produktnamn i flera länder. I Sverige finns spironolakton under flera produktnamn.

Spironolakton gör att njurarna utsöndrar mindre kalium. Vid nedsatt njurfunktion eller tillsammans med andra kaliumhöjande läkemedel kan kalium bli farligt högt.

Ja. Gynekomasti och ömma bröst är kända biverkningar, särskilt vid högre doser eller längre behandling.

Ja. Kreatinin kan stiga och akut njurpåverkan kan förekomma, särskilt vid uttorkning, nedsatt njurfunktion eller olämpliga läkemedelskombinationer.

Inte utan läkarordination. Kombinationen kan orsaka allvarlig hyperkalemi.

Ja. Kombinationen används ofta när både kraftigare vätskedrivning och kontroll av kaliumbalansen behövs. Doser och blodprover måste dock anpassas individuellt.

NSAID kan öka risken för njurpåverkan och högt kalium. Fråga läkare eller apotek före användning, särskilt vid njursjukdom.

Det blockerar aldosteron, vilket kan minska vätske- och saltansamling och motverka skadliga hormonella effekter vid hjärtsvikt.

Kontakta mottagningen om besvären är kraftiga eller långvariga. Vätskebrist kan påverka njurfunktion, blodtryck och kalium och kan kräva tillfällig läkemedelsbedömning.

Information

Senast uppdaterad

Juli 2026

Medicinsk information

Texten handlar främst om spironolakton som behandling vid hjärtsvikt, vätskeansamling, högt blodtryck och tillstånd med förhöjd aldosteroneffekt.

Dosering och lämplighet påverkas i hög grad av njurfunktion, kaliumhalt och övriga läkemedel.

Viktigt

Informationen på Njurpaj ersätter inte individuell medicinsk rådgivning.

Din ordination och instruktionerna från njur-, hjärt- eller specialistmottagningen gäller alltid före generell information.

Ändra aldrig dosen och sluta aldrig med spironolakton utan kontakt med behandlande läkare.

Relaterade länkar

  • Kalium – elektrolyt som kan sjunka under behandling med furosemid
  • Natrium – saltbalans som kan påverkas av vätskedrivande läkemedel
  • Furosemid – kraftigare vätskedrivande läkemedel som ofta kombineras med spironolakton
  • Kreatinin – prov som används för att följa njurfunktionen
  • eGFR – uppskattning av njurarnas filtreringsförmåga
  • Ödem – svullnad som uppstår när vätska samlas i vävnaderna
  • Hjärtsvikt – sjukdom där vätskeansamling ofta behandlas med diuretika
  • Blodtryck – kan sjunka under behandling med furosemid
  • ACE-hämmare – blodtrycks- och njurskyddande läkemedel som kan höja kalium
  • Eplerenon – närbesläktad MRA med färre hormonella biverkningar