Mat och dryck

Matråd vid njursjukdom kan kännas som en djungel där bananen är farlig på måndag, nyttig på tisdag och förbjuden igen efter nästa blodprov.

Men allt behöver inte tas bort, vägas eller analyseras. Här får du hjälp att förstå vad som kan behöva anpassas, varför råden skiljer sig åt och hur maten fortfarande kan få vara just mat – inte ett kemiprov med bestick.

När råden känns motsägelsefulla

Vad behöver egentligen anpassas?

Blodproven och behandlingen styr

Alla med njursjukdom behöver inte göra stora förändringar. I tidigare stadier kan en vanlig balanserad kost med mindre salt ofta vara en bra grund.

Begränsningar av kalium, fosfat, protein eller vätska blir främst aktuella när blodprover, symtom eller behandling visar att det behövs.

Njurfunktion

När njurfunktionen minskar kan kroppen få svårare att hålla balansen mellan vätska, salter och mineraler.

Blodprover

Kalium, fosfat, natrium, albumin och andra värden hjälper vården att se vad som behöver justeras.

Blodtryck och svullnad

Salt och vätska kan behöva anpassas om blodtrycket är högt eller kroppen samlar vätska.

Aptit och vikt

Vid dålig aptit eller viktnedgång kan det viktigaste vara att få i sig tillräckligt med energi.

Dialysform

Hemodialys och peritonealdialys påverkar näringsämnen på olika sätt.

Läkemedel

Vissa läkemedel kan påverka exempelvis kalium eller kräva att vissa livsmedel undviks.

Andra sjukdomar

Diabetes, hjärtsjukdom och magproblem kan påverka vilka råd som passar.

Vad du faktiskt äter

Ett kostråd fungerar bara om maten går att köpa, laga och äta utan att livslusten lämnar byggnaden.

Salt, vätska, kalium, fosfat och protein

Fem saker som ofta nämns

Salt

För mycket salt kan bidra till högt blodtryck, törst och vätskeansamling. En stor del av saltet kommer från färdigmat, chark, snacks, buljong, såser och restaurangmat – inte bara från saltkaret. Mindre salt är ett vanligt grundråd vid njursjukdom.

Tips
Smaksätt med örter, citron, vitlök, peppar och kryddor i stället för att låta allt smaka sjukhuskorridor.

Vätska

Alla med njursjukdom behöver inte begränsa vätskan. Det blir främst aktuellt vid exempelvis låg urinproduktion, svullnad eller vissa dialysbehandlingar. Följ alltid den mängd du fått från mottagningen.

“Drick mycket vatten” är inte ett universellt njurråd. Ibland är det rätt. Ibland är det synnerligen fel och dessutom serverat i en tvålitersflaska.

Kalium

Kalium behövs för bland annat muskler och hjärtrytm. Det ska vanligtvis bara begränsas om blodvärdet är för högt eller vården har gett ett sådant råd. Peritonealdialys kan i vissa fall i stället ge lågt kalium.

Bananen är alltså inte automatiskt njurvärldens internationellt efterlysta brottsling.

Fosfat

När njurarna fungerar sämre kan fosfat samlas i blodet och påverka skelett och blodkärl. Fosfat finns naturligt i många proteinrika livsmedel men tillsätts också i processad mat, där det ofta tas upp lättare av kroppen.

Tips
Titta gärna efter tillsatser med ord som fosfat eller ingredienser som innehåller E338–E341, E450–E452, men bara om du faktiskt har fått rådet att minska fosfat.

Protein

Protein behövs för muskler, immunförsvar och återhämtning. Före dialys kan mängden ibland behöva anpassas, medan personer i dialys ofta behöver mer protein eftersom behandling och sjukdom kan öka behovet. Proteinreducerad kost ska planeras och följas upp så att den inte leder till undernäring.

Mer är inte alltid bättre. Mindre är inte heller alltid bättre. “Lagom” gör ännu en frustrerande men medicinskt stabil comeback.

Det beror på var du befinner dig

Samma sjukdom – olika behov

Tidig njursjukdom

Många kan fortsätta äta vanlig, varierad mat. Fokus ligger ofta på mindre salt, bra blodtryck, lagom energi och en kost som också skyddar hjärta och kärl.

Kalium och fosfat ska vanligtvis inte begränsas om blodvärdena är normala och vården inte har rekommenderat det.

Dialys

Vid dialys förändras behoven. Proteinbehovet är ofta högre, samtidigt som salt, vätska, kalium eller fosfat kan behöva följas.

Råden skiljer sig också mellan hemodialys och peritonealdialys.

Transplanterad

Efter transplantation kan kosten ofta bli friare, men hjärt-kärlhälsa, vikt, blodsocker och livsmedelssäkerhet blir viktiga.

Immundämpande läkemedel innebär också att vissa frukter, exempelvis grapefrukt och pomelo, ska undvikas eftersom de kan påverka läkemedelsnivåerna.

Så gör du maten enklare i vardagen

Bra mat behöver inte vara ett heltidsprojekt

Planera tre enkla reservmåltider

Ha några måltider hemma som fungerar när orken är låg.
Laga mer än en portion
Frys in rester eller använd dem som lunch nästa dag.
Smaksätt utan att salta ihjäl maten
Örter, vitlök, vinäger, citron, ingefära och kryddor gör betydligt roligare saker än salt ensam.

Titta på helheten

En enstaka måltid avgör sällan allt. Det är det återkommande mönstret som spelar störst roll.
Välj mindre processat när det går
Det kan minska mängden salt och fosfattillsatser utan att du behöver läsa etiketter som om du dekrypterar en sovjetisk ubåtsmanual.
Be om råd som passar ditt liv
Berätta för dietisten vad du brukar äta, vad du har råd med och vad du faktiskt kan laga.

Vanliga missförstånd

Njurmat är full av gamla sanningar

*“Alla med njursjukdom ska undvika kalium”*	Nej. Kalium behöver främst begränsas när blodvärdet är högt eller vården uttryckligen rekommenderar det.
“Man ska dricka så mycket vatten som möjligt”	Nej. Vätskebehovet är individuellt och kan behöva begränsas vid låg urinproduktion, svullnad eller dialys.
*“Protein är alltid dåligt för njurarna”*	Nej. Behovet skiljer sig mellan olika stadier och behandlingar. Vid dialys behövs ofta mer protein.
*“All frukt är farlig”*	Nej. Vilka frukter som passar beror bland annat på kaliumvärde, portionsstorlek och läkemedel.
*“Njurvänlig mat är smaklös”*	Absolut inte. Salt är en krydda, inte hela orkestern.
*“Om något är nyttigt är det alltid bra för njurarna”*	Inte nödvändigtvis. Saltfattiga ersättningsprodukter kan exempelvis innehålla mycket kalium och bör inte användas utan att kontrollera vad de innehåller.

När du behöver dietist eller vårdkontakt

Be om hjälp innan maten blivit ett problem

Kontakta njurmottagningen eller be om dietiststöd om:

du går ner i vikt utan att vilja det
aptiten har minskat tydligt
du ofta mår illa eller har svårt att äta
du är osäker på hur mycket du ska dricka
kalium eller fosfat är för högt eller lågt
du får ökande svullnad eller snabb viktuppgång
du nyligen har börjat dialys
råden blivit så omfattande att du nästan inte vågar äta någonting

Dietiststöd är särskilt viktigt om protein eller flera näringsämnen behöver begränsas, eftersom för många restriktioner kan öka risken för undernäring.

Sök vård skyndsamt vid exempelvis svår muskelsvaghet, hjärtklappning, bröstsmärta, uttalad andfåddhet, förvirring eller om du inte kan behålla mat och dryck.

FAQ – Vanliga frågor

Fråga din njurmottagning, dialysmottagning eller vårdcentral om remiss eller kontakt med dietist med kunskap om njursjukdom.

Be gärna om hjälp om blodvärdena förändras, om du ska börja dialys, om du går ner i vikt eller om kostråden blivit så omfattande att du knappt vet vad du vågar äta. En njurdietist kan anpassa råden efter både proverna och ditt riktiga liv – vilket är praktiskt, eftersom människor sällan äter laboratorievärden till middag.

Nej. Det finns ingen enda njurkost som passar alla.

Vad du behöver anpassa beror bland annat på njurfunktion, blodprover, behandling, läkemedel, aptit och andra sjukdomar. En del behöver främst minska saltet, medan andra kan behöva tänka mer på kalium, fosfat, protein eller vätska. Gör därför inte stora begränsningar bara för säkerhets skull – maten ska anpassas efter dina faktiska behov.

Inte automatiskt. De innehåller kalium, men kaliumrika livsmedel behöver vanligtvis bara begränsas om ditt kaliumvärde är för högt eller om läkare eller dietist har rekommenderat det.

Att ta bort frukt och grönsaker i onödan kan göra kosten både ensidigare och tråkigare. Bananen är alltså villkorligt frigiven, inte internationellt efterlyst.

Det är individuellt. Många med tidig njursjukdom behöver inte begränsa vätskan alls. Begränsning kan bli aktuell vid exempelvis låg urinproduktion, svullnad, hjärtsvikt eller vissa former av dialys.

Tänk också på att soppa, yoghurt, glass, gelé och is räknas som vätska. Följ den mängd du har fått rekommenderad av din mottagning i stället för generella råd om att dricka så mycket som möjligt.

De påverkar kroppen på olika sätt och går därför inte riktigt att rangordna.

Mycket salt kan öka törst, blodtryck och vätskeansamling. Mycket socker kan bidra till viktuppgång och försämrad blodsockerkontroll, vilket är särskilt viktigt vid diabetes. För många med njursjukdom är mindre salt ett av de mest generella kostråden, men helheten i kosten är viktigare än att utse en ensam matskurk.

Inte utan individuella råd. Före dialys kan proteinmängden ibland behöva anpassas för att minska bildningen av avfallsämnen. För lite protein kan däremot leda till muskelförlust och undernäring.

Personer i dialys behöver ofta mer protein eftersom behandling och sjukdom ökar behovet. En tydligt proteinreducerad kost ska därför planeras och följas upp tillsammans med njurteam och dietist – inte improviseras hemma med en ledsen morot.

Fosfat kan finnas naturligt i exempelvis kött, fisk, mejeriprodukter, nötter och baljväxter. Det tillsätts också i många processade produkter, till exempel vissa charkvaror, färdigrätter, smältostar och mörka läskedrycker.

Tillsatt fosfat tas ofta upp lättare av kroppen än naturligt fosfat. I ingredienslistan kan du leta efter ord som fosfat, fosforsyra eller E-nummer som E338–E341 och E450–E452. Du behöver dock främst göra detta om ditt fosfatvärde är högt eller du har fått rådet att minska intaget.

Inte alltid. Många saltersättningar innehåller kaliumklorid i stället för natriumklorid. Det kan vara olämpligt om du har högt kalium eller använder läkemedel som påverkar kaliumvärdet.

Läs innehållsförteckningen och fråga mottagningen eller dietisten innan du använder saltersättning regelbundet. “Mindre natrium” betyder alltså inte automatiskt “njurarna applåderar”.

Efter transplantation kan kosten ofta bli friare, men den behöver fortfarande passa blodtryck, blodsocker, vikt och hjärt-kärlhälsa.

Immundämpande behandling gör också livsmedelssäkerhet viktigare. Grapefrukt och pomelo ska vanligtvis undvikas vid behandling med takrolimus eller ciklosporin eftersom de kan påverka läkemedelsnivåerna. Följ transplantationsmottagningens egna råd eftersom läkemedel och rutiner kan skilja sig åt.

När aptiten är låg är det ofta viktigare att du får i dig något än att varje måltid blir näringsmässigt perfekt.

Prova små portioner flera gånger om dagen, kalla rätter om matos stör, färdiga matlådor, smörgåsar, yoghurt eller andra enkla alternativ som passar dina individuella kostråd. Kontakta vården eller en dietist om du går ner i vikt, ofta mår illa eller har svårt att få i dig tillräckligt. För många begränsningar samtidigt kan öka risken för undernäring.